Shutterstock
Insekter

Varför flockas insekter till artificiellt ljus? Nu tror sig forskare ha förklaringen

Månens ljus tycks inte ha någon inverkan, vilket tidigare har varit en av förklaringarna.

Människoskapad ljusförorening har utnämnts till en av de största bovarna bakom den globala insektsdöden och forskare har tidigare uppmanat oss alla att komma ihåg att släcka ljuset för att rädda de viktiga leddjuren.

Men varför flockas insekter alls till de artificiella ljuskällorna?

En av de tidigare teorierna har varit att de små djuren använder det reflekterade solljuset från månen för att navigera på natten och förväxlar de artificiella källorna med jordens naturliga satellit.

Men det förklarar inte varför insekter som bara flyger på dagen också dras till ljus.

Nu har forskare vid Imperial College London filmat insekter i naturen för att ta reda på vad det är som i själva verket ligger bakom ljussvärmarna.

Forskarna använde bland annat höghastighetskameror och så kallad motion capture för att fånga och kartlägga de exakta rörelserna hos många olika insekter runt det artificiella ljuset.

En av upptäckterna från videoklippen är att insekterna håller ryggen mot ljuset, vilket får forskarna att konstatera att de artificiella ljuskällorna utlöser en reflex som engelska kallas dorsal light response (ung. rygg-ljusreflex på svenska).

Denna reflex finns bland annat hos en del fiskar samt hos många insekter och är ett slags genväg för djuren att snabbt ta reda på vad som är uppåt.

Fångas i dödsspiral

I naturligt ljus från solen vänder insekterna ryggen mot ljuset för att bibehålla kontroll och rätt flygposition.

Runt de artificiella ljuskällorna kan samma ljusreflex däremot medföra att insekterna hela tiden styr runt ljuset och fångas i en dödlig spiral med sin orienteringsförmåga helt satt ur spel.

Även i naturliga omgivningar, som exempelvis i gryning och skymning, kan reflexen tydligen förvirra de små flygarna.

Studien avslöjade också att en del insektsarter inte är lika beroende av reflexen i samma grad och att exempelvis bananflugor inte flockas till det kraftiga ljuset.

Själva ljusreflexen har varit känd i årtionden, men detta kan vara första gången den har inkluderats i ett svar på den gamla frågan om attraktionen till lampljus.

Teorin är också betydelsefull för Roman Goulard vid Lunds universitet, som inte har deltagit i studien, men själv har forskat i hur ljus påverkar insekter.

"Att den dorsala ljusreflexen orsakar det här roterande beteendet, som fångar insekter runt ljus på natten, är en mycket plausibel förklaring", säger han till vetenskapsmediet New Scientist.

Studien har ännu inte kollegiegranskats, vilket är en del av kvalitetssäkringen av vetenskapliga publikationer, men den finns att läsa på Biorxiv - ett internetarkiv för opublicerat material.