Vildare väder närmar sig med stormsteg

Stormar har härjat på jorden i miljontals år, men medan vi i flera hundra år systematiskt har samlat in väderdata om temperatur och nederbörd, så har orkanerna fortsatt att rasat obemärkt. Pålitliga data om dem sträcker sig bara ett par århundraden bakåt.

De kraftfulla stormar som exempelvis drabbar Nordamerika och Stillahavsregionen, bildas över havet men alla kommer inte in över land. Det innebär att äldre vittnesberättelser om dem huvudsakligen kommer från sporadiska sjömansskrönor – eller självklart från den förstörelse som stormarna orsakade om och i så fall när de tog sig in på land.

Datagrundlaget förändrades radikalt när de första vädersatelliterna skickades upp på 1970-talet. Plötsligt fick meteorologer se hur vädersystemen utvecklas tusentals kilometer ut över öppet hav.

Därmed blev det möjligt att sända ut mer exakta varsel innan ovädret kom in över land, och med de nya observationerna fick forskarna helt ny inblick i stormens anatomi.

De kraftigaste stormarna uppstår över havet runt ekvatorn. Varje år bildas det omkring 100 stormar, varav hälften klassificeras som orkaner, och hälften av orkanerna är så kraftfulla att de betecknas som kategori tre eller högre – det vill säga vindhastigheter på över 178 km/h.

Som tur är hinner många av stormarna att rasa ut, för om en kategori 3-, 4- eller 5-orkan tar sig in över land kan den ödelägga städer samt döda tusentals personer. När orkanen Katrina nådde in över land i närheten av New Orleans i USA, var den en kategori 3-orkan. Katrina kostade 1 392 människor livet och vållade skador för 1 500 miljarder kronor.

Men den goda nyheten är att den globala uppvärmningen kommer att få antalet kraftiga tropiska stormar att minska.

Vädret över hela jorden dikteras bland annat av så kallat atmosfärisk cirkulation: Vindsystem som följer mer eller mindre fastlagda mönster och pumpar ut enorma mängder varm, fuktig luft från ekvatorn vidare mot Syd- och Nordpolen.

Den globala temperaturökning som har förorsakats av våra utsläpp av växthusgaser är inte jämnt fördelad över hela jorden, utan förekommer främst vid polerna. Det innebär att temperaturskillnaden mellan ekvatorn och polerna blir mindre, vilket leder till att den atmosfäriska cirkulationen bromsas upp.

När trafiken av luft kors och tvärs över jorden reduceras minskar även risken att en orkan bildas och därmed minskar även risken för att stormen kommer in över land och orsakar förödelse.

Experter uppskattar att det i dag bildas cirka 13 procent färre orkaner än det skulle ha varit om den globala uppvärmningen inte hade existerat.

Men temperaturökningen har även negativa konsekvenser.

Orkaner växer av varm luft och med en högre yttemperatur i haven får orkanerna än mer föda. En temperaturökning på bara en grad ger orkanen tio procent mer styrka, så att vi nog får färre orkaner i framtiden, men de som vi faktiskt råkar ut för kommer att ha mycket större styrka.

Meteorologer kan också se tendensen att stormar framför allt förflyttar sig framåt allt långsammare. Då stannar vädersystemet kvar över ett område under längre tid. I kombination med att ovädret samtidigt får mer energi blir framtidens orkaner än mer destruktiva.

Supersatelliter har överblick

Hur gärna vi än vill, så går det inte att lösa upp en superorkan eller att få den att avvika från sin bana, men om vi varnas i tillräckligt god tid, så hinner myndigheter evakuera lokalbefolkningen samt kalla in räddningsmanskap. Därför är pålitliga väderprognoser avgörande och de börjar 36 000 kilometer över havsytan.

Där uppe befinner sig vädersatelliter i en så kallad geostationär bana – det vill säga att deras omloppstid runt jorden är precis ett dygn så att de därmed alltid ligger ovanför samma punkt på jordytan.

Just nu är den europeiska väderdatatjänsten EUMETSAT på väg att kalibrera en helt ny satellit i geostationär bana, och när dess båda systersatelliter också har skickats upp om ett par år kommer trion att leverera väderbilder med unik precision.

De så kallade MTG-satelliterna ska ta upp till 24 bilder av hela Europa och Afrika varje timme, för att kartlägga alla blixtar till havs såväl som över land – och sätta ihop en komplett vertikal profil av temperatur och fukthalt i atmosfären i halvtimmesintervaller.

Samtliga observationer ska skickas ned till EUMETSAT:s huvudkontor i Darmstadt i Tyskland, så att meteorologer i hela världen får tillgång och kan granska dem.

Superdatorer jagar orkaner

Orsaken till att en europeisk vädertjänst samlar in data från Afrika är att de tropiska orkaner som härjar längs Nordamerikas östkust ofta har sitt ursprung i mindre oväder nära Afrikas kust. På färden över Atlanten växer de sig till farliga stormar.

Med data från MTG-satelliterna blir det möjligt att spåra kommande orkaner långt innan de utgör något hot.

En annan tidig indikation på kommande stormar är blixtar. Med MTG-nätverket samlas det för första gången in information om samtliga blixtar som träffar Europa och Afrika samt kringliggande hav.

Data om temperaturer och fukt på olika höjder, utifrån ett tvärsnitt av atmosfären, kan också varsla för att rätt omständigheter för oväder kan utvecklas inom de närmaste dygnen. Men för att förstå dessa data krävs det självklart en enorm datorkraft. Därför uppgraderas vädertjänster världen över med nya superdatorer.

I USA hämtar vädertjänsten NOAA in data från sitt eget satellitnätverk kallat GOES, och för att kunna bearbeta all information har de nyligen kompletterat utrustningen med två av världens snabbaste datorer, som tillsammans kan utföra 24,2 miljoner miljarder beräkningar i sekunden.

Båda superdatorerna Dogwood och Cactus är hjärnan i ett nytt varningssystem kallat Hurricane Analysis and Forecast System (HAFS), som ska förutspå orkaners omfång, riktning och intensitet sju dagar innan de når land.

Dessutom ska datorerna ta upp kampen mot ett mycket lömskt och extremt väderfenom: Tornador. Medan global uppvärmning leder till att antalet orkaner minskar, vilket i sin tur leder till varmare och fuktigare luft, så har hotfulla skydrag i USA fördubblats på bara 50 år.

Till skillnad från orkaner kan tornador inte rasera hela kustlinjer, men de är extremt destruktiva lokalt och kostar årligen upp emot 100 människor livet i USA, som är världens mest tornadodrabbade nation.

Skydragen är nämligen svårförutsägbara. Snart går det att varsla om orkaner en vecka i förväg, men NOAA kan i dag bara förutspå en tornado med cirka 13 minuters varsel.