Illustrerad Vetenskap undersöker vetenskapen bakom Game of Thrones. Nu tittar vi noga på väder och klimat.
Vädret
Kan en bra väderprognos säkra segern?
Rätt modeller över temperatur, nederbördsmängd och vind kan visa var angreppen bör sättas in.
Segern i Game of Thrones sista slag kan mycket väl tillfalla det lag som bäst lyckas utnyttja vädret på slagfältet. Så har det i alla fall varit på jorden historiskt sett.
Moderna väderprognoser, baserade på numerisk analys, uppfanns under första världskriget av den brittiske matematikern Lewis Fry Richardson. Sedan dess har väderprognoser förbättrats av klimatmodeller som baseras på samma principer.
I dag sköter superdatorer det hårda arbetet med 14 000 biljoner uträkningar i sekunden. Uträkningarna består av ett antal ekvationer utifrån uppgifter om varje fält i ett rutnät utlagt över hela jorden.
Uppgifterna omfattar bland annat temperaturdata, havsströmmar, atmosfäriskt tryck och strålning från solen. Tillsammans tecknar informationen en exakt bild av hur vädret har varit och sammanställer en kvalificerad gissning om hur det blir i framtiden.
En grupp brittiska forskare har använt jordens klimatmodeller och seriens uppgifter om kontinenter, bergskedjor och havsdjup till att teckna en exakt bild av väderförhållandena på Game of Thrones fiktiva planet.
För att den ska vara meteorologiskt relevant måste den ha en axel med en mycket mindre lutning – tio grader – än jordens lutning på 23,4 grader, vilket resulterar i mindre variationer mellan årstiderna.
Experimentet kan vara till hjälp för klimatforskare som testar klimatmodeller och försöker förstå oförklarliga fenomen på jorden – exempelvis varför klimatet drastiskt förändrades för omkring 55 miljoner år sedan.
I norr är det bara den höga bergskedjan som har minusgrader på sommaren. Kylan bibehålls tack vare att havsvindar pressar upp en varm, fuktig luftmassa för berget så att temperaturen faller och vattendropparna bildar nederbörd.
Muren ligger vid planetens pol och har därför ett arktiskt klimat med minusgrader ned till -30 °C och snöfall under mellan 175 och 225 dagar om året.
Lågtryck i de norra regionerna skapar en kraftig västanvind i den centrala delen av landet på vintern.
Vid den södra kusten är vädret som i Texas: 30 °C på sommaren, men med en årlig nederbördsmängd på 1 264 millimeter.
Den södra delen av landmassan är likt Sahara på jorden placerad lite norr om ekvatorn. Där är det huvudsakligen öken, eftersom den så kallade Hadleycellen suger ut fukt ur luften. Cellen ligger på båda sidorna om ekvatorn, där luftströmmar från båda halvkloten möts och värms upp kraftigt av solens strålar. Luften stiger uppåt och faller direkt ned som regn. Luften, som hamnar utanför bältet av regn, är däremot torr och nedkyld och förvandlar området till öken.
Årstiderna
Kan årstidernas längd variera från år till år?
I Game of Thrones kan inte ens de klokaste förutspå årstidernas skiftningar och längd.
I verkligheten kan oförutsägbara årstider förekomma på en så kallad cirkumbinär planet, som både kretsar runt två solliknande stjärnor och runt varandra. I ett sådant fall varierar avståndet till både de individuella stjärnorna och det så kallade masscentrum mellan stjärnorna konstant.
I teorin gör variationerna att årstidernas varaktighet skiftar från år till år, men i praktiken kretsar de cirkumbinära planeterna emellertid så långt bort att stjärnorna fungerar som en.
Geologin
Lurar katastrofen under jorden?
Trots att vulkanutbrott tidigare har lett till imperiers fall oroar sig ingen i Game of Thrones märkbart för hotet från planetens inre. Men det kan visa sig vara ett ödesdigert misstag.
En geolog från Stanford University i USA har undersökt den fiktiva planetens geologiska historia 500 miljoner år tillbaka i tiden, på samma sätt som geologer kartlägger jordens historia.
Med utgångspunkt i kontinenternas placering, stentyper i olika områden samt bergens lokalisation, riktning och form har han ritat en exakt karta över planetens utveckling. Studien tyder på en hög plattektonisk aktivitet som kan resultera i jordskalv och explosiva vulkanutbrott.
Kartläggning visar dolda faror
1. Separata kontinenter bildar bergskedjor
För 80–100 miljoner år sedan låg den norra delen av kontinenten troligen på en så kallad mikroplatta, som kolliderade med den större, södra plattan och skapade en enda stor kontinent. Kollisionen kan avläsas i den höga bergskedjan som har rest sig likt Himalayabergen.
2. Klyvning skapar nya landmassor
För 25 miljoner år sedan delades kontinenten igen. Detta inträffar till exempel när ett varmt område i planetens kappa får skorpan att höjas så att den spricker. Klyvningen, som syns i de två perfekt överensstämmande kustlinjerna, har skapat en så kallad förkastningszon (rød linje) mitt i havet.
3. Katastrofen lurar i berggrunden
I dag kan förkastningszonen antingen vara inaktiv eller dölja en potentiell katastrof. De allra flesta jordskalv och vulkaner ligger – åtminstone på jorden – längs dessa zoner, där en platta har pressats in under en annan. Ett stort jordskalv eller vulkanutbrott kan döda tusentals människor.