Varför blåser vindarna åt samma håll?

Några av de stabilaste vindarna på jorden är de östliga passadvindarna runt ekvatorn. De uppstår, när varm luft stiger och driver mot polerna, så att kallare luft kan strömma in på låg höjd. På grund av jordens rotation böjs luften av och blir till östliga vindar. På den plats där den nordöst-liga och sydostliga passaden möts, finns ett vindstilla bälte, som kallas den intertropiska konvergenszonen. Passadvindarna täcker ungefär hälften av jordens yta och blåser i ett bälte, som sträcker sig från cirka 25 grader syd till 25 grader nord. Dessa vindar har under årens lopp gett åtskilliga fartyg vind i seglen över Atlanten. Norr och söder om passaden finns bälten med västanvindar. Dessa uppstår bland annat för att ”fylla de hål” som skapats av de vindar som flyttat mot ekvatorn. Detta bälte är dock långt ifrån lika stabilt som passaden. Lokala förhållanden spelar större roll, och vinden kan mycket väl vara östlig i långa perioder. Förutom globala system finns det talrika regionala vindmönster, till exempel den kalla mistralen genom den franska Rhônedalen.