Nära stranden är vinden ofta mycket lokal och drivs av skillnaderna mellan solens uppvärmning av land och hav. När vinden lägger sig på kvällen beror det alltså på att solen är på väg att gå ned.
Under dagen, när solen står högt på himlen, blir luften över land mycket varm. Varm luft utvidgas och stiger uppåt. Det skapar ett område med lågt lufttryck, även kallat ett termiskt lågtryck, nära ytan.
Ute till havs ser det annorlunda ut. Där tas solens energi huvudsakligen upp av vattnet. Luften förblir därför kall och har ett högre lufttryck än inne över land.
Om två intill varandra liggande områden har olika lufttryck, så startas en luftströmning från högt till lågt tryck. Det blåser med andra ord från havet och in över land.
Fenomenet kallas sjöbris, även om det inte alltid är en bris. Blåsten kan faktiskt bli kraftfull och kasta runt sand och stjäla badbollar.
Blåsten lägger sig jorden runt
Sjöbrisen kulminerar ofta mitt på eftermiddagen och avtar i takt med att solen går ned och temperaturskillnaderna minskar.
I slutet på kvällen och på natten kan vinden till och med börja blåsa åt andra hållet, om det blir kallare på land än de är till havs. Det fenomenet kallas landbris.
Dygnmönstret är inte bara ett strandfenomen, eftersom det registreras på nästan alla väderstationer som mäter vinden under en längre period.
På en slumpmässig dag kan maximum och minimum i vindstyrka förekomma på vilken tidpunkt som helst, men under exempelvis ett år blåser det statistiskt sett mest på eftermiddagen och minst på kvällen och natten.
Samtidigt visar data att skillnaden mellan dygnets kraftigaste och svagaste vind är större på sommaren än på vintern, vilket återigen visar effekten av sjö- och landbris.
