Ett skyfall är en kortare period av extra häftigt regn. Vid ett skyfall är nederbörden vanligen så intensiv att invånarna i städer som exempelvis Lillestrøm eller Kalmar bara upplever något liknande med flera års mellanrum.
Det finns ingen internationellt fastslagen definition av hur mycket regn som ska falla för att det ska räknas som ett skyfall.
Normalt utgår nationella definitioner och varningar från meteorologiska institut från hur många millimeter regn som förväntas ge upphov till exempelvis översvämningar.
Skybrud er ofte lig med oversvømmelser, fordi kriterierne for skybrug netop er defineret der, hvor samfundsproblemerne af regn begynder at vise sig.
I Bagdad har man till exempel nästan ingen underjordisk avledning av regnvatten alls, eftersom det är väldigt sällsynt med häftiga regn. Därför ställs stora delar av staden snabbt under vatten när ett skyfall inträffar.
I Danmark har gränsen för skyfall satts vid 15 millimeter regn på 30 minuter. I Sverige har vi två kriterier för skyfall: antingen en millimeter per minut eller 50 millimeter per timme. En millimeter nederbörd motsvarar en liter vatten per kvadratmeter markyta och 50 millimeter motsvarar alltså 50 liter på samma yta.
Skyfall kommer oftast från den upp till 15 kilometer höga molntypen cumulonimbus. Inne i molnet kondenseras vattenånga, som bildar regndroppar och avger värme, vilket får luften att stiga och dra in ytterligare fukt i molnet underifrån.
Stigningen kan skapa lodräta vindar som blåser i flera hundra kilometer i timmen, ett fruktat väderfenomen bland piloter.