De lokala väderprognoserna är beroende av mikroskopiska alger i havet som kallas fytoplankton. Det har israeliska forskare visat med hjälp av datormodeller av vad som sker när alger av arten Emiliania huxleyi infekteras med virus.
Algerna kan bli så talrika och bilda så täta formationer att de kan ses från rymden. Ofta infekteras de emellertid med ett virus som kallas EhV, som får dem att gå sönder i småbitar.
Alger kan bilda så stora och täta bestånd att de kan ses från rymden – här söder om England.
Algernas skal består av små plattor av kalciumkarbonat, som kallas coccoliter.
De är bara cirka 0,002 millimeter i diameter, det vill säga är mindre än en tiondel av diametern av ett hårstrå, och de stiger därför snabbt uppåt. Högre upp fungerar coccoliter som aerosoler, det vill säga de partiklar som vattenmolekyler samlas runt när de bildar moln.
Virusangrepp ger moln på himlen
Brottstycken av döda alger är så lätta att de stiger uppåt och bildar moln, som ger regn och skuggar solen.
Virus sprider sig snabbt i ett tätt bestånd av alger i ytan. Här syns viruset som rosa cirklar.
Döda alger går sönder och friger så kallade coccoliter som stiger uppåt.
Vattenmolekyler samlas runt coccoliterna och bildar droppar som skapar moln.
Forskare testade att mata in information om coccoliternas form och struktur i en datormodell.
Modellen visade att den luftiga strukturen får coccoliterna att uppföra sig som små fallskärmar som lyfts upp av luftströmmar och att de håller sig mycket längre tid i luften än väntat.
Modellen visade också att det friges hela fyra gånger så många coccoliter till luften än vad forskarna hade förväntat sig.