Orkanen Katrina dränker New Orleans

Tidigare på dagen beordrade han att samtliga 1,3 miljoner invånare skulle ut ur staden och dess förorter, men trots att nio av tio har följt hans order och nu är på väg bort finns det fortfarande många människor kvar i staden.

Vissa har stannat kvar i hopp om att kunna rida ut stormen. De har överlevt andra orkaner och vägrar låta sig evakueras.

Andra – främst äldre, svaga och fattiga – har varken tillgång till bil eller råd att köpa en biljett ut ur staden. De är helt enkelt tvungna att stanna kvar där de är.

Varm ånga håller liv i orkaner

Den 25 augusti 2005 växte en storm till orkanstyrka ovanför Bahamas i Atlanten. Det är denna orkan som nu obönhörligt närmar sig New Orleans.

FN-organet World Meteorological Organization har gett orkanen, den elfte i ordningen år 2005, ett namn som börjar på den elfte bokstaven i alfabetet: Katrina.

Orkaner – eller tropiska cykloner som egentligen är den korrekta beteckningen – är planetens mest förödande väderfenomen. De kan växa sig hundratals mil breda och uppnå vindhastigheter på över 70 meter i sekunden.

De bildas över varma hav med en temperatur som överstiger 26,5 grader Celsius. Solens uppvärmning gör att ytvatten förångas, stiger och ger upphov till åskväder, medan det vid ytan bildas ett djupt lågtryck.

Till en början försöker den omgivande luften fylla ut lågtrycket, men jordens rotation får vinden att vika av och röra sig i en karakteristisk spiralform runt lågtrycket.

När lufttrycket och vindarna blir tillräckligt ­kraftiga övergår stormen till en tropisk cyklon. Dessa graderas utifrån sin vindhastighet på Saffir-­Simpson-skalan, från 33 meter per sekund till över 70 meter per sekund.

Motorn som håller i gång de tropiska cyklonerna är varm vattenånga från havsytan. På sin väg mot New Orleans har Katrina fått extra fart av Mexikanska golfens varma vatten och blivit en orkan av kategori 5.

Så kraftiga orkaner är sällsynta. Under hela 1900-talet drabbades USA:s kuststräckor av blott tre lika förödande oväder.

100 000 strandsatta i staden

Medan konvojer med tungt lastade fordon under söndagen lämnar New Orleans med majoriteten av stadens invånare tar många av de kvarblivna invånarna sin tillflykt till ett av de tio katastrofcentrum som i all hast har upprättats av myndigheterna.

Alla har uppmanats att ta med sig mat och dryck för minst fem dygn, men många har inte hunnit få med sig någonting alls. De kommer bara i kläderna som de har på sig.

I idrottsanläggningen Superdome, det största av stadens katastrofcentrum, söker omkring 20 000 personer i alla åldrar skydd innanför inomhusarenans tjocka betongmurar. Enligt myndigheterna är Superdome den säkraste platsen i New Orleans.

Spädbarn, barn, vuxna och åldringar har samlats där inne. De hör knappt den ylande vinden, som rasar som en förvarning om den annalkande katastrofen.

Cirka 100 000 invånare finns kvar i New Orleans, och myndigheterna har uppmanat dem som befinner sig i privata fastigheter att söka sig till platser som motsvarar fjärde våningen, gärna ännu högre.

Meteorologernas besked är nu att Katrina förväntas nå land strax söder om New Orleans tidigt på morgonen måndagen den 29 augusti.

Gamla och låga fördämningar

Större delen av av New Orleans ligger i en dränerad sänka flera meter under havsnivån. Regn- och grundvatten måste hela tiden pumpas bort för att undvika översvämning. New Orleans är med andra ord som ett badkar utan avlopp.

I årtionden har experter varnat för att staden står inför en katastrof av bibliska proportioner.

Staden omges av cirka 560 kilometer långa och upp till sju meter höga fördämningar som skyddar den från att översvämmas av vattenmassor från Mexikanska golfen, Mississippifloden och Lake Pontchartrain.

Men fördämningarna, som är gamla och i många stycken dåligt underhållna, är inte tillräckligt höga för att kunna stå emot en kraftig orkan.

New Orleans drar en suck av lättnad

När Katrina under de tidiga morgontimmarna den 29 augusti når land i Louisiana kan myndigheterna och invånarna i New Orleans till en början andas ut.

Orkanen har tagit en östligare bana än förväntat. New Orleans klarar sig precis. Dessutom är Katrina inte längre fullt så skräckinjagande. Meteorologerna har nedgraderat den till en orkan av kategori 4 med vindhastigheter på omkring 65 meter per sekund.

Men lättnaden blir kortvarig: Katrinas krafter är fortfarande förödande, och den väldiga stormflod som orkanen för med sig utövar ett stort tryck mot fördämningar och bankar runt om i New Orleans.

Redan klockan fem på morgonen börjar vatten flöda över en av fördämningarna, och under de närmaste timmarna inträffar katastrofen. Flera av fördämningarna ger vika för vattnets våldsamma tryck och brister, vilket får till följd att extrema vattenmassor forsar in i staden.

På flera ställen blir öppningarna i fördämningarna på kort tid över hundra meter breda, och i stadens lägst belägna områden stiger vattennivån med hela tre decimeter i timmen.

De enorma kranarna har öppnats och badkaret New Orleans är på väg att fyllas upp. Tragiskt nog har det inget avlopp.

Katrina pressar en mur av vatten framför sig

Orkaner är inte destruktiva enbart på grund av sina kraftiga vindar, som kan lägga hela städer i ruiner. De för också med sig extrema regnmängder, vilket kan leda till översvämningar.

En tropisk cyklon ger vanligtvis upphov till över en meter regn på bara några dagar. Som jämförelse får stora delar av Sverige mindre än en meter nederbörd på ett helt år.

🎬 Experter förutspådde katastrofen ett år i förväg – men ingen gjorde något:

Det farligaste och mest förödande med en orkan är dock varken vinden eller regnet, utan stormfloden som den för med sig. Orkaner pressar kolossala mängder havsvatten framför sig i form av höga vågor som rivs upp av vindarna.

När orkanen når land trycks vattenmassorna ihop och bildar en stormflod som i värsta fall kan bli flera meter hög och hundratals kilometer bred. Katrinas flodvåg är åtta till tio meter hög – den högsta som någonsin observerats i USA.

Lik flyter omkring i staden

När morgonen gryr på tisdagen den 30 augusti har New Orleans drunknat.

Över tre fjärdedelar av staden ligger under vatten – på flera ställen är vattnet upp till sex meter djupt. Och trots att Katrina har tappat kraft och dragit vidare norrut har mardrömmen bara börjat.

Gator har förvandlats till floder med kringflytande lik, döda djur och vrakgods. Med sina sista krafter klamrar sig nödställda fast vid trädtoppar, gatlyktor och trafikskyltar, medan leriga vattenmassor med alligatorer och ormar strömmar förbi.

I de delar av staden som inte har raserats helt utspelas dramatiska scener. Människor som har förlorat allt utkämpar strider på liv och död om lite bröd eller vatten, medan butiker plundras av kriminella som ser en chans att utnyttja kaoset som har uppstått.

Hela staden är strömlös. Telefonerna fungerar inte. New Orleans har tappat förbindelsen med omvärlden, räddningen låter vänta på sig och timme för timme ökar antalet döda.

Ensamma eller släpande på drabbade familjemedlemmar lämnar folk sina knakande, fallfärdiga trähus och försöker forcera de smutsiga vattenmassorna för att ta sig i säkerhet i ett av stadens katastrofcentrum.

Men i Superdome har situationen bara förvärrats: Katrina har slitit upp ett stort hål i taket, stora delar av arenan står under en dryg meter vatten och inomhus har värmen och stanken blivit olidlig.

Temperaturen har stigit till över 40 grader, det finns inget rinnande vatten och toaletterna har slutat fungera. Folk har tvingats uträtta sina behov på golvet och lagren av mat och dryck är slut.

Hopplösheten är total bland de över 30 000 hemlösa som har trängt ihop sig på arenan.

Naturliga försvar förstörda

Fransmännen grundade New Orleans år 1718 på en sandbotten vid Mississippiflodens mynning. Den placeringen utgör i sig en utmaning, men de mänskliga ingreppen har bara gjort den större.

För det första sjunker staden cirka elva millimeter om året eftersom vatten, olja och gas pumpas upp ur djupt liggande lager i marken. För det andra har stadens naturliga försvarsverk mot havet förstörts.

Tidigare utgjordes kustlinjen av våtmarker med mangrove, vars rötter fungerade som en buffert mot orkaner och översvämningar.

Men sedan 1930-talet har cirka 5 000 kvadratkilometer våtmark vid kusten och i Mississippiflodens mynning dränerats för att
ge plats åt bland annat vägar, hus, köpcentrum och hamnar. För varje förlorad kvadratmeter har New Orleans blivit alltmer utsatt.

Hjälpen dröjer flera dagar

I flera dagar väntar invånarna i New Orleans förgäves på hjälp. Övriga USA har fortfarande inte insett katastrofens omfattning.

Fart på hjälpinsatserna blir det först när borgmästare Ray Nagin på torsdagen den 1 september vädjar till USA:s regering på tv och säger: ”Det här är ett desperat SOS”.

President George Bush utlyser undantagstillstånd i hela området och medan den bruna, bakteriefyllda soppan av vatten sakta sjunker undan börjar hjälpen strömma till från när och fjärran.

Arméns ingenjörstrupper pumpar bort vatten och reparerar fördämningarna. Soldater delar ut proviant till de nödställda i Superdome och inleder en stor evakuering, medan beväpnade poliser och soldater försöker sätta stopp för laglösheten som har pågått i flera dagar.

Medan räddningspersonal seglar från hus till hus för att leta efter överlevande och döda, garanterar president Bush att regeringen kommer att stå för kostnaderna för återuppbyggnaden av New Orleans.

Den slutliga dödssiffran efter Katrinas härjningar visar sig vara mindre än befarat. Antalet döda till följd av katastrofen är 1 836. Därmed är Katrina den tredje dödligaste orkanen i USA:s historia.

Men samtidigt är Katrina den orkan som har orsakat allra störst förödelse – omkring 150 000 fastigheter
förstördes.

Sedan översvämningen har staden fått högre fördämningar, kraftfulla pumpar och portar som ska förhindra en ny katastrof.