Garret Black/NOAA
Fly flyver igennem orkanens øje på Dorian.

Orkanen Dorian raserar i snigelfart

I 295 km/h rusar kategori-5-orkanen Dorian runt, runt i en ödeläggande rotation. Men den rör sig bara framåt i 1,5 km/h. Förklaringen bakom det tröga och outtröttliga ovädret döljer sig i atmosfärens övre skikt.

Orkanen Dorian blåste under natten till måndag in över Bahamas.

Under måndagen och tisdagen fortsatte den sin långsamma, oförutsägbara resa över ögruppen, hittills med 13 000 ödelagda hem och minst sju dödsfall som följd.

Kategori-5-orkanen gick i land i 295 kilometer i timmen.

En så pass kraftig orkan har inte registrerats i detta område sedan orkanen Allen år 1980. Just den orkanen hade en vindhastighet på 305 kilometer i timmen.

Men trots dess höga vindhastighet förflyttar sig orkanen långsamt och ibland inte alls - och vid andra tillfällen helt oförutsägbart.

Därför är Dorian långsam

Dess långsamma framfart, som i tisdags låg på mellan 1,5 och tre kilometer i timmen, är en följd av att det inte finns någon vind i atmosfärens översta och mittersta luftskikt som "styr" orkanen.

Högtrycket som under natten till måndag pressade in Dorian över Bahamas har nämligen sjunkit så pass mycket att orkanens öga inte rör sig ur fläcken. Det gör orkanen tillfälligt "förarlös" och leder till att Dorian håller sig kvar i området.

En meteorolog från det vetenskapliga havs- och väderorganet NOAA tog sig en närmare titt på fenomenet. Från orkanens öga.

Artikeln fortsätter efter videon

Meteorologer räknar med att en kallfront "tar rodret" på Dorian, som nu är en kategori-3-orkan, och styr den upp längs kusten i nordgående riktning mot kallare vatten, där orkanen så småningom kommer att dö ut.

Under onsdagen tog orkanen farväl av Bahamas och ögruppens 77 000 invånare och fortsatte ut i Atlanten.

Just nu befinner sig Dorian utanför Floridas kust där den enligt amerikanska meteorologer kommer att blåsa parallellt med Floridas kust i nordgående riktning och sedan under torsdagen fortsätta mot Georgia och South Carolina.

Klimatförändringar leder till kraftfullare orkaner

USA:s meteorologiska organ, NOAA, förutspår att landet i framtiden kommer att drabbas av fler våldsamma orkaner såsom Harvey och Irma år 2017.

Det totala antal orkaner kommer inte att öka, men vi kommer att få uppleva hur fler orkaner utvecklas till så kallade kategori 4- och 5-stormar med vindhastigheter på drygt 209 respektive 250 kilometer i timmen.

Utvecklingen kan eventuellt redan vara igång.

Under 1970-talet uppstod det ungefär tio av de mest kraftfulla orkanerna per år globalt sett – från 1990 fram till 2015 hade det genomsnittliga antalet ökat till 18 per år.

Denna ökning går att härleda direkt till höjningen av havsvattnets temperatur - en konsekvens av den globala uppvärmningen.

Varmare havsvatten förstärker orkaner

Varmere havvand forstærker orkaner.

Värme ökar avdunstning

Solljusets värme gör att vattnet dunstar från havsytan. När den varma och fuktiga luften stiger uppåt sugs ny luft in under den.

I takt med att mer varm luft och vatten stiger upp blir luftcirkulationen kraftigare, och vattenångan börjar att bilda moln.

Global uppvärmning betyder att temperaturerna ökar i det översta vattenskiktet och i luften över havet, vilket ger en ökad avdunstning.

1

Varmt vatten ger kraftig storm

Mer varm luft och vattenånga stiger upp i molnsystemets centrum, och stormen växer till en åskstorm.

Jordens rotation gör att molnen börjar virvla runt mittpunkten och ett öga bildas.

Varmare havsyta ger processen extra kraft och ökar risken för att stormen utvecklas till en orkan.

2

Uppvärmning försvagar bromseffekt

Det enorma molnsystemet roterar nu runt orkanens öga och dammsuger havet på fuktig luft. Vanligtvis virvlar kallt vatten upp till ytan och bromsar stormen.

Men när temperaturen i havet ökar, försvagas bromseffekten och sannoliken ökar för att orkanen slår till mot kusten som en så kallad kategori 4- eller 5-storm.

3
© Claus Lunau