Stormar: Hur uppstår en storm?

När är det storm?

Ordet ”storm” används i många sammanhang. I engelskspråkiga länder ingår storm i ”tropical storm”, ”extratropical storm”, thunderstorm”, ”hailstorm” och ”icestorm”.

I klimatbältet norr om tropikerna och ända upp till de arktiska områdena används ordet ”storm” emellertid oftast om den extratropiska stormen, när det inom själva lågtryckssystemet förekommer vindhastigheter med stormstyrka, som är från 24,5 till 32,6 meter per sekund.

###

Hur uppstår en storm?

En storm bildas som en liten störning i den zon som skiljer varm och kall luft. Frontzonen befinner sig i konstant rörelse, och där den varma luften rör sig framåt, pressas luften uppåt, medan trycket vid ytan sjunker.

Med tryckfallet följer en ökad rörelse runt lågtryckets centrum, efterhand som det uppstår en jämvikt mellan tryckkrafterna in mot lågtrycket och corioliskraften, som drar all rörelse mot höger på vårt halvklot.

Högst upp i troposfären sker en liknande process, där det bildas ett lågtryck förskjutet in i den kalla luftmassan. Det förstärker rörelsen av kall luft in mot den varma luften, så att processen förstärks till en rörelse runt lågtrycket.

Så länge processen inte störs av andra meteorologiska system, rör det sig alltså om en självförstärkande process, som drar sin energi från obalansen mellan kall och varm luft.

###

Kraftig storm slår till i kallfrontens förtrupp

Den kraftigaste vinden kommer oftast i kallfrontens kraftiga regn-, hagel- eller åskväder eller strax efteråt i den kalla luften, som gärna drar med sig regnskurar.

I de extrema fall då vindhastigheterna kommer upp i orkanstyrka har det visat sig att de högsta vindhastigheterna uppmäts i varmluften inuti kallfronten, med en extra kraftig zon av blåst några hundra kilometer från lågtryckets centrum.

Vad är Beauforts skala?

Beauforts skala är vindskala som delar upp vindstyrkan i 13 olika steg. Den har fått sitt namn efter Francis Beaufort som tog fram skalan 1805.

Skalan är framtagen empiriskt. Den baserades ursprungligen på hur vinden påverkade seglen på Beauforts fregatt där vindstyrka 12 betydde att alla segel blåstes ut. Sedan dess har Beauforts skala fyllts av andra vindhastigheteter.

Vindstyrkan på Beauforts skala är ett uttryck för den kraft som en vind kan påverka och utöva på land eller vågor på havets yta.

På Beauforts skala är det storm vid vindstyrka 10. Vindstyrka 10 har en vindhastighet på 24,5-28,4 m/s, och en stark storm med vindstyrka 11 har en vindhastighet på 28,5-32,6 m/s.

Vid en vindstyrka på 10-11 på Beauforts skala kan det uppstå stora skador på land – både på hus och på träd. Enligt skalan innebär det enorma vågor till havs och en yta näst intill helt vit av skum.

Namnlistor roterar mellan områden

För de områden som är särskilt utsatta för stormar och orkaner finns det officiella namnlistor för stormarna som tagits fram av WMO (World Meteorlogical Organization). Stormarnas namn växlar mellan flick- och pojknamn i alfabetisk ordning.

Det finns flera listor som roterar mellan områdena. Varje lista återanvänds var sjätte år vilket gör att namnen återkommer. Om stormen har varit särskilt förödande används namnet inte igen utan stryks från listan

Förr namngavs svenska stormar efter det datum, den vecka eller det område som drabbades hårdast. Att ge stormar ett namn är en förhållandevis kort tradition. Men under senare år har svenska stormar fått namn, ofta samma namn som den norska eller danska väderlekstjänsten tilldelat stormen (såsom stormen Gudrun, som namngavs av den norska väderlekstjänsten).

I de fall då en allvarlig storm från väst antingen drabbar Norge eller Danmark först, och dessa länders väderlekstjänst redan har namngivit stormen så använder vi även det namnet i Sverige.

Om stormen uppstår i Sverige får den sitt namn av SMHI och då utifrån det namn som har namnsdag den aktuella dagen.