Även rädisorna i Norge känner av värmen från Spanien
Temperaturen i Nordeuropa ligger sällan i närheten av 40 grader, men i södra Spanien, Italien och Frankrike – som Eigil Kaas kallar "Europas köksträdgård" – har temperaturer på den nivån blivit allt vanligare.
Han förklarar att temperaturerna i Sydeuropa redan nu har stigit så kraftigt att grönsaksskörden hotas.
"När de här områdena utsätts för så kraftig uppvärmning som de nu gör, märker vi av det även i Nordeuropa. Vi vet att varma sommardagar i norr vanligtvis kommer från Sydeuropa, så det är klart att vi kommer att få ännu varmare sommardagar även här uppe", säger Eigil Kaas.
"Även om väderprognoserna vanligtvis ligger en bit under 40 grader i Nordeuropa, så kommer jag inte längre att påstå att temperaturerna inte kan nå dit upp."
Kalla vindar västerifrån
Medan de varma luftströmmarna söderifrån kan få temperaturen i Nordeuropa att stiga, är det vanligtvis kallare vindar från väst och nordväst som styr vårt sommarväder.
Det säger långtidsmeteorologen vid Danska meteorologiska institutet, Martin Lindberg.
"Det är så stora temperaturskillnader mellan Nord- och Sydeuropa att värmen närmast blir helt statisk i Spanien, Portugal och Frankrike. Men när värmen rör sig hit upp stiger temperaturerna blixtsnabbt från 15-20 grader till 30."
Extrema temperaturer ger många varma dagar i sträck
Martin Lindberg berättar att de villkor som krävs för att det ska bli riktigt varmt i Nordeuropa helt enkelt inte har förekommit i år.
"När värmen söderifrån bara kommer hit upp under ett par dagar, tar vindarna västerifrån sedan över och kyler ned land och vatten igen. För att komma upp till 40 grader måste värmen vara mer statisk under många dagar i sträck."
Han hänvisar till augusti månad 1975, då det bland annat sattes värmerekord i Sverige.
Temperaturen uppgick till 36,4 grader, trots att genomsnittstemperaturen ligger på 15,7 grader.
"Då var det ett verkligt högtryck över Skandinavien, inte bara en högtrycksrygg som blåste förbi, som under den här sommaren. Temperaturen steg från den andra augusti och kulminerade först den tionde augusti", säger Martin Lindberg.
En titt i kristallkulan
Även om de stigande temperaturerna redan nu ger anledning till oro, tror både Martin Lindberg och Eigil Kaas att det finns hopp om framtiden.
"Jag tror att vi kan vara förhoppningsfulla, men den gröna omställningen går fortfarande för långsamt. Även om vi stoppa alla utsläpp av koldioxid kommer temperaturen att fortsätta att stiga. Men det kommer att ta många år, så jag tror nog att vi ska hitta effektiva, långsiktiga lösningar", säger Martin Lindberg.
"Men om jorden hinner torka ut helt, som den är på väg att göra i många områden, kommer atmosfären att värmas upp varje gång det regnar lite – varpå jorden blir ännu torrare. Så vi måste se till att leva grönt och inte fälla för mycket skog."