Shutterstock/online express
De nedbørsfattige områder omkring de 30. breddegrader er et resultat af den globale atmosfæriske cirkulation.

Därför är det så torrt norr och söder om ekvatorn

Jordens stora öknar ligger samtliga vid den 30:e breddgraden på båda sidor om ekvatorn och det finns goda skäl till att klimatet är så torrt i just de områdena.

De nederbördsfattiga områdena runt de 30:e breddgraderna är ett resultat av den globala atmosfäriska cirkulationen.

Vid ekvatorn är solstrålningen som mest intensiv och det skapar stora mängder varm och fuktig luft som rör sig uppåt. Det gör att luften kyls ned och avger fukten som regn.

Det är orsaken till de våldsamma regnvädren i tropikerna. Cirka 30 grader norr respektive söder om ekvatorn sjunker luften från tio kilometers höjd och värms åter upp eftersom trycket är högre nära jordytan.

Den torra och varma luften ger enbart få moln och därmed lite nederbörd. Av samma skäl ligger huvuddelen av jordens öknar, och de allra varmaste områdena över huvud taget, just i de båda zonerna cirka 30 grader från ekvatorn. Högtrycken kallas också de subtropiska högtrycken.

Luftens cirkulation är indelad i stora celler

Det finns tre atmosfäriska celler på vardera sida av ekvatorn. Från ekvatorn mot polerna kallas de hadley-, ferrel- och polarcellerna. Cellerna har var sitt förhärskande vindmönster och åtskiljs av områden, där luften antingen stiger eller sjunker.

Luftens cirkulation er inddelt i tre forskellige atmosfæriske celler, der hver især påvirker vejret.

Polarfront gör vädret instabilt

Mellan Ferrel- och polarcellerna ligger polarfronten mellan den 50:e och 60:e breddgraden och ger ostadigt väder i exempelvis Nordvästeuropa.

1

Luftkollision skapar åska

Omkring ekvatorn möts luft från de två Hadleycellerna och stiger till väders. Det skapar ett band av intensiva åskväder – den intertropiska konvergenszonen.

2

Torr luft faller ned över öknen

30 grader norr och söder om ekvatorn är luften torr efter att ha avgett sin fukt som regn i tropikerna. Det ger därför en grogrund för öknar.

3
© Claus Lunau

Intensiva åskoväder vid ekvatorn

Motsatsen till de torra områdena ligger vid ekvatorn. Här stiger luften och skapar ett band av intensiva åskväder. Bandet kallas också den intertropiska konvergenszonen (ITK), och där är årsnederbörden mycket omfattande. Under året rör sig ITK in över det halvklot som har sommar.

Ankomsten av ITK framkallar monsunen, som är livsnödvändig för lantbruket på många håll i världen. Det gäller exempelvis i Indien. Det innebär en markant minskning av skördarna om monsunen bara är några veckor försenad eller har större eller mindre innehåll av regn än normalt.