Shutterstock

Coronaviruset: Flygförbud försämrar väderprognoserna

Coronaviruset har medfört inreserestriktioner till nästan alla världens länder och nu står flygplanen på rad på flygplatserna. Detta får oanade konsekvenser – för meteorologer.

På bara en månad har antalet dagliga flygningar minskat med 100 000 – från 176 892 den 3 mars till 72 785 den 3 april enligt webbplatsen Flightradar24.

Flygförbudet som har införts på grund av coronavirusets spridning leder inte bara till inställda resor, utan även till en drastisk minskning av väderobservationer, som exempelvis temperatur, luftfuktighet, tryck, vindhastighet och -riktning, som trafikflyg rutinmässigt genomför i luften.

Flygtrafiken reduceras drastiskt

Grafiken visar minskningen av antalet flygningar – vilket samtidigt innebär att meteorologerna får färre observationer att använda sig av.

© Flightradar24

European Centre for Medium-Range Weather Forecasting (ECMWF), som är specialiserade på vädermodeller över hela världen, har redan nu registrerat en minskning på 65 procent av observationer i Europa och 42 procent på världsplan. Minskningen kommer enligt ECMWF att få konsekvenser för väderutsikterna.

Enorma datapaket ritar prognoser

En väderprognos bygger på stora mängder data, som matas in i en atmosfäriska datormodeller, vilka ritar upp en bild av vädrets aktuella tillstånd.

Algoritmer baserade på termodynamik, vätskedynamik och flera års data om väderförhållandens utveckling förutsäger därefter exempelvis vind-, temperatur- och nederbördsförhållanden i framtiden.

Radar och termometrar på land och till havs gör exempelvis mätningar, medan satelliter sköter avgörande observationer av yttemperaturer och molnformationer, vilka ger en samlad överblick över jordens väder.

Bilden till vänster visar flygtrafiken över Europa den 2 mars. Bilden till höger är flygtrafiken på samma plats den 23 mars. Färgerna indikerar flygplanens höjd, där rött visar låga flygningar och blått är höga flygningar.

© ECMWF/EUMETNET

Näst viktigast för prognoser är flygplanens mätningar, eftersom vind- och väderförhållanden i planens flyghöjd på 10–12 kilometer över jorden visar en långt mer detaljerad bild av väderhållandena än satelliterna kan göra. Samtidigt kan observationerna jämföras med tillstånden på land före avgång.

Utifrån observationer på höjd känner meteorologerna exempelvis till polarjetströmmens beteende – ett vindbälte på 7–12 kilometers höjd – som avgör stormars riktningar, styrkor och placeringar på norra halvklotet.

Så påverkas väderprognoser

Utan data från flygplanen försämras precisionen i meteorologernas väderprognoser, i synnerhet när det gäller 1-dygnsprognoser.

Helt utan data avviker temperatur- och vindförutsägelser 15 procent från verkligheten i flygplanens luftlager, enligt testförsök genomförda av ECMWF. Skillnaden på land minskar med bara tre procents avvikelse, men om flygförbudet fortsätter förväntar sig klimatforskare att väderutsikter i vårt luftlager också påverkas.

En del av planens observationer kan övertas av så kallade radiosonder, som skickas upp med ballonger. På sistone har även satelliter börjat observera vindförhållanden, för att uteblivna observationer ska kunna ersättas så långt det är möjligt.