
Röda älvor kan bli upp emot 40 kilometer långa och uppstår i samband med kraftiga åskväder.
Sommaren är högsäsong för åska och blixtar samt därmed också för de så kallade röda älvorna – Red sprites.
Dessa orsakas av blixtar och är gigantiska energiurladdningar som syns som avlånga, röda glimtar på himlen.
Röda älvor blir upp emot 40 kilometer långa och består av små kulor av kall, joniserad plasma.
Extrema blixtar utlöser glimtarna
Älvorna uppstår på cirka 70–80 kilometers höjd och sträcker sig nedåt. Enbart mycket kraftiga, positivt laddade blixtar kan producera röda älvor.
I vanliga blixtar med negativ laddning är strömstyrkan bara 30 000 ampere medan blixtar med positiv laddning kan ha en strömstyrka på 300 000 ampere. När de våldsamma blixtarna utlöses kan de ge upphov till röda älvor i mesosfären.
De kan ha en effekt på 50 gigawatt – motsvarande fem miljarder LED-lampor.
Strömstyrkan bestämmer formen
Röda älvor uppträder ofta i grupper av morotsliknande strukturer.
De kan också ha formen av en manet med tentakler eller en påle. Formen beror bland annat på den aktuella elektriska ledningsförmågan i atmosfären och av den positiva blixten som orsakar dem.
Hög strömstyrka i blixten och snabb utlösning ger pålformade älvor medan en låg strömstyrka och en långsam urladdning ger morotsformade älvor.

De röda blixtarna kan ha formen av en manet.
Kraftig blixt skapar röda älvor
Röda älvor uppstår på 70–80 kilometers höjd när ett kraftigt åskväder skapat instabila elektrostatiska fält.