Röd blixt
Röda älvor

Röda älvor kan bli upp emot 40 kilometer långa och uppstår i samband med kraftiga åskväder.

© GETTY IMAGES

Röda älvor dansar i natten

Under sommarens kraftiga åskoväder kan du få uppleva ett atmosfäriskt ljusfenomen där upp till 40 kilometer långa, röda ljusglimtar kan ses vid horisonten. Du får dock vara snabb för röda älvor syns bara under en tiondels sekund.

5 juli 2018 av Jesper Grønne

Sommaren är högsäsong för åska och blixtar samt därmed också för de så kallade röda älvorna – Red sprites. 

Dessa orsakas av blixtar och är gigantiska energiurladdningar som syns som avlånga, röda glimtar på himlen. 

Röda älvor blir upp emot 40 kilometer långa och består av små kulor av kall, joniserad plasma.

Extrema blixtar utlöser glimtarna

Älvorna uppstår på cirka 70–80 kilometers höjd och sträcker sig nedåt. Enbart mycket kraftiga, positivt laddade blixtar kan producera röda älvor. 

I vanliga blixtar med negativ laddning är strömstyrkan bara 30 000 ampere medan blixtar med positiv laddning kan ha en strömstyrka på 300 000 ampere. När de våldsamma blixtarna utlöses kan de ge upphov till röda älvor i mesosfären. 

De kan ha en effekt på 50 gigawatt – motsvarande fem miljarder LED-lampor.

Strömstyrkan bestämmer formen 

Röda älvor uppträder ofta i grupper av morotsliknande strukturer. 

De kan också ha formen av en manet med tentakler eller en påle. Formen beror bland annat på den aktuella elektriska ledningsförmågan i atmosfären och av den positiva blixten som orsakar dem. 

Hög strömstyrka i blixten och snabb utlösning ger pålformade älvor medan en låg strömstyrka och en långsam urladdning ger morotsformade älvor.

Röda blixtar
Röda älvor

De röda blixtarna kan ha formen av en manet.

© Abestrobi/Wikimedia Commons

Så här gör du

  • Du kan öka chanserna att få se röda älvor genom att följa åskväder som visar blixtnedslag globalt och lokalt. Titta efter kraftiga åskväder på 150–400 kilometers avstånd.

  • Titta efter röda glimtar på himlen i den riktning som du vet att åskvädret finns. Du kan inte se åskmoln eller blixtar eftersom de är under horisonten, men strax över horisonten syns de röda älvorna.

  • Vil du fotografera fenomenet ska du ha kameran på stativ, men du behöver inte tele- eller vidvinkel. Ställ in exponeringen så att landskapet syns – och ta många bilder.

Gå på upptäckt i universum

Röda älvor är bara ett av alla fenomen som dyker upp på himlen denna sommaren.

Våren är full av astronomiska upplevelser, som du kan uppleva med en kraftig kikare. Om du vill uppleva dem kan du nu skaffa dig det ultimata startpaketet:

  • En kraftfull handkikare att gå på upptäcktsfärd i solsystemet med.
  • En guide till stjärnhimlen 2018, så att du vet var du ska titta och när.
  • Två nummer av Illustrerad Vetenskap som förbereder dig för vad du ska hålla utkik efter.

Du kan bland annat rikta kikaren mot stjärnbilden Orion och se den röda superjätten Betelgeuse senare i år – det kan vara sista chansen att få syn på den enormas stjärnan innan den exploderar i en supernova.

Kraftig blixt skapar röda älvor

Röda älvor uppstår på 70–80 kilometers höjd när ett kraftigt åskväder skapat instabila elektrostatiska fält.

Stjärna exploderade fem gånger

Precis som röda älvor föds universums stjärnor i moln. Stjärnmolnen är dock något större än ett åskmoln på jorden – de kan sträcka sig över ett område som är upp emot 100 000 gånger större än vårt solsystem.

Unde de senaste åren har nya upptäckter vänt upp och ned på astronomernas teorier om hur stjärnor föds, hur de lever och hur de dör.

Vi går på djupet med de största astronomiska överraskelserna – bland annat stjärnan som har exploderat fem gånger – i nästa nummer av Illustrerad Vetenskap.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: