Omkring 75 procent av årets blixtar slår ned i juni, juli och augusti.
Sommarens varma jordyta bidrar till instabila luftlager där varma och fuktiga luftmassor stiger högt upp i atmosfären.
Här kan vattnet frysa till små hagel – och när haglen faller ned träffar de lättare iskristaller som är på väg upp.
Den här typen av kollisioner gör haglen positivt laddade och de lätta kristallerna negativt laddade.
Spänning skiljer atomer åt
De laddade partiklarna fördelar sig så att åskmoln som byggs upp blir positivt laddade upptill och negativt laddade undertill.
Om spänningsskillnaden blir tillräckligt stor bryter sig elektroner i luften fria från sina atomkärnor – ett tillstånd som kallas plasma.
Plasman bildar en förgrenad kanal i luften där elektronerna kan strömma. Nära jorden möts kanalen av positiva urladdningar, vilket resulterar i en våldsam kortslutning mellan molnet och jorden.
Ström får luften att lysa
Elektronerna strömmar nu fritt med en strömstyrka på ungefär 30 000 ampere. Strömmen hettar upp luften till en temperatur som är högre än den på solens yta, vilket gör att luften lyser upp.
Uppvärmningen skapar samtidigt en enorm tryckvåg som låter som åska.
SÅ HÄR GÖR DU
Du kan se blixtar både på dagen och på natten, men de är som mest spektakulära när det är mörkt. Kom ihåg att alltid vara på säkert avstånd – mellan en och fem kilometer bort är bäst.
Blixtar är farliga. Du ska inte stå under ett träd eller en hög lyktstolpe. Det säkraste är att sitta i en bil – om blixten slår ned i bilen leds den säkert runt bilens metallkaross.
Om du vill ta bilder av blixtar ska du sätta kameran på ett stativ och rikta den mot åskvädret – kanske genom ett öppet fönster. Exponera i mellan 20 och 30 sekunder i taget.
Gå på upptäckt i universum
När vädret klarnar lite öppnas en helt annan värld för dig: Avlägsna planeter, enorma galaxer och färgglada nebulosor.
Om du är sugen på att få uppleva universums vindunder kan du nu skaffa det perfekta startpaketet:
- En kraftfull handkikare att gå på upptäcktsfärd i solsystemet med.
- En guide till stjärnhimlen 2018, så att du vet var du ska titta och när.
- Två nummer av Illustrerad Vetenskap som förbereder dig för vad du ska hålla utkik efter.
Laddade partiklar bildar olika blixttyper
Från moln till jorden, moln till moln, moln till luften eller internt i molnet. Under ett åskväder går blixtarna kors och tvärs i atmosfären.
Planeter avlöser blixtar
Hösten är på väg. Det innebär lägre temperaturer och därmed färre blixtar.
Samtidigt blir natthimlen mörkare, vilket ger bättra förutsättningar att se långt ut i universum.
Hösten och vintern erbjuder goda chanser att se bland annat nebulosor, döende jättestjärnor och solsystemets planeter.
Medan du väntar på de spektakulära kosmiska uppvisningarna kan du fördjupa dig i vetenskapens senaste utforskning av universum.
Läs bland annat om vad två nya rymdsonder söker efter på solsystemets minsta planet, Merkurius, i nästa nummer av Illustrerad Vetenskap.
