Laddade moln slår gnistor

Elektriskt laddade iskristaller högt uppe i atmosfären förvandlar sommarens moln till tidsinställda bomber. Resultatet är gigantiska kortslutningar mellan himmel och jord – och tusentals bländande och dundrande blixtar som är hetare än solens yta.

SHUTTERSTOCK

Lästid: 4 minuter

Spara artikel

Omkring 75 procent av årets blixtar slår ned under juni, juli och augusti. Sommarvärmen leder till att fuktiga luftmassor stiger långt upp i atmosfären där de fryser till och bildar små hagel.

Haglet faller nedåt och träffar lättare iskristaller som är på väg uppåt.

Spänning skiljer atomer åt och skapar plasma

Kollisionerna skapar en spänningsskillnad som kan rycka bort molnets elektroner från deras atomkärnor – ett tillstånd som kallas plasma.

Plasman bildar en förgrenad kanal från molnet till jorden där elektronerna nu kan strömma fritt med en styrka på cirka 30 000 ampere.

Ström värmer upp luften och får den att lysa

Strömmen värmer upp luften till en temperatur som är högre än den vid solens yta och får därmed luften att lysa upp.

Uppvärmningen skapar samtidigt en enorm tryckvåg som åstadkommer åskans mullrande ljud.

Laddade partiklar bildar olika blixttyper

Från moln till jorden, moln till moln, moln till luften eller internt i molnet. Under ett åskväder går blixtarna kors och tvärs i atmosfären.

GUIDE TILL SOMMARENS BLIXTAR

VAR OCH NÄR?

Du kan se blixtar både på dagen och på natten, men de är som mest spektakulära när det är mörkt. Kom ihåg att alltid befinna dig på ett säkert avstånd – mellan en och fem kilometer är bäst.
SYNLIGHET?

Blixtar är farliga. Du ska inte stå under ett träd eller en hög lyktstolpe. Det mest säkra är att befinna sig i en bil – om blixten träffar bilen leds den på ett riskfritt sätt utanför bilens metallkaross.
FOTOMÖJLIGHET?

Om du vill ta bilder av blixtar ska du placera kameran på ett stativ och rikta det mot åskvädret – eventuellt genom ett öppet fönster. Exponera i 20 till 30 sekunder i taget.

Flest blixtar i Afrika

Via satelliter, som används till att mäta blixturladdningar, har meteorologerna fått stor kunskap om den globala fördelningen av blixtnedslag. Forskare räknar med att det varje dag uppstår omkring 40 000 åskoväder över hela jorden. De flesta bildas i områden kring ekvatorn. Där är solens uppvärmning så kraftig, att varma och fuktiga luftmassor stiger uppåt och bildar stora regnsystem.