Omkring 75 procent av årets blixtar slår ned i juni, juli och augusti.
Sommarens varma jordyta bidrar till instabila luftlager där varma och fuktiga luftmassor stiger högt upp i atmosfären.
Här kan vattnet frysa till små hagel – och när haglen faller ned träffar de lättare iskristaller som är på väg upp.
Den här typen av kollisioner gör haglen positivt laddade och de lätta kristallerna negativt laddade.
Spänning skiljer atomer åt
De laddade partiklarna fördelar sig så att åskmoln som byggs upp blir positivt laddade upptill och negativt laddade undertill.
Om spänningsskillnaden blir tillräckligt stor bryter sig elektroner i luften fria från sina atomkärnor – ett tillstånd som kallas plasma.
Plasman bildar en förgrenad kanal i luften där elektronerna kan strömma. Nära jorden möts kanalen av positiva urladdningar, vilket resulterar i en våldsam kortslutning mellan molnet och jorden.
Ström får luften att lysa
Elektronerna strömmar nu fritt med en strömstyrka på ungefär 30 000 ampere. Strömmen hettar upp luften till en temperatur som är högre än den på solens yta, vilket gör att luften lyser upp.
Uppvärmningen skapar samtidigt en enorm tryckvåg som låter som åska.
###
Laddade partiklar bildar olika blixttyper
Från moln till jorden, moln till moln, moln till luften eller internt i molnet. Under ett åskväder går blixtarna kors och tvärs i atmosfären.
