År 1638 brakar ett stort lysande klot in i kyrkan i Widecombe-in-the-Moor i södra England mitt under gudstjänsten.
Med våldsam kraft krossas det delar av talet och välter kyrkbänkarna som börjar brinna. Fyra personer mister livet.
Historien är en av de tidigaste säkra berättelserna om en klotblixt – mystiska lysande klot, som uppstår under oväder. Kloten är vanligtvis stora som basketbollar och kan sväva i luften i upp till en minut, innan de försvinner lika snabbt som de uppstod.
Sedan dess har forskare jobbat med att förstå klotblixtarna – men det gåtfulla fenomenet har inte varit lätt att studera, eftersom kloten uppstår och försvinner blixtsnabbt.
Forskare fångar blixten
År 2012 kom det slutliga beviset för klotblixtens existens, när forskare fångade en klotblixt och såg hur den föddes av en blixt under ett oväder.
Blixten var fem meter i diameter – mycket större än en typisk klotblixt, och levde också motsvarande kortare tid: bara 1,6 sekunder.
Analyser visade att klotets viktigaste beståndsdel var kiseloxid och kol från jorden, som en vanlig blixt delvis hade omvandlat till plasma genom att värma upp det till cirka 30 000 grader.
Magnetfält håller formen
Klotens stabilitet har varit en gåta för forskarna, men nyligen har de konstaterat att en gammal teori stämmer. Kloten hålls stabila av magnetiska linjer i plasam genom att återskapa processen i plasmans iskalla motsats, ett nytt tillstånd kallat ett Bose-Einstein-kondensat.
Därmed är en århundraden lång gåta löst.
