Åskväder som mullrar i varm kvällsluft och ihållande blixtar vid horisonten är något vi i dag främst förknippar med charterresor.
De mest blixtutsatta delarna av tropikerna träffas varje år av mellan 20 och 70 blixtnedslag per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för Skandinavien är inte ens ett nedslag per kvadratkilometer.
Det här är dock lugnet före stormen.
Våldsamma åskväder är ett vanligt fenomen i tropikerna, som drabbas 70 procent oftare än Skandinavien.
En forskargrupp ledd av Anja Rädler vid European Severe Storms Laboratory i Tyskland har samkört 14 regionala klimatmodeller för att beräkna hur antalet blixtnedslag i samband med åskväder kommer att utvecklas i Europa under de närmaste 80 åren.
Deras slutsats är olycksbådande.
Jättehagel krossar bilar
Beräkningarna gjordes för två scenarier, där det ena är en global temperaturökning på två grader jämfört med tiden före industrialiseringen, medan det andra är en temperaturökning på fyra grader.
Resultaten visar att ju varmare klimatet i Europa blir, desto fler långa åskväder med ett stort antal blixtnedslag kommer kontinenten att drabbas av. Procentuellt kommer de största ökningarna att ske i norra Skandinavien, där blixtnedslagen kommer att bli betydligt vanligare.
Skandinavien drabbas värst
Regionala klimatmodeller för Europa visar att stigande temperaturer kommer att medföra fler långvariga åskväder. Procentuellt ökar antalet blixtnedslag mest i norr.
Åskvädren kommer också att ge upphov till fler byar med jättehagel. Vid en temperaturökning på fyra grader kommer antalet stora hagel på upp till två centimeter i diameter att öka med 40–80 procent i Central- och Nordosteuropa, medan antalet jättehagel på över fem centimeter kan komma att fördubblas.
Jättehagel förstör grödor och orsakar skador på bland annat bilar. I dag är de väldigt sällsynta i Skandinavien, men till år 2100 kan deras antal tredubblas på våra breddgrader.
Kraftiga åskväder kan skapa knytnävsstora hagel, som förstör bland annat bakrutan på bilar, men även solcellsanläggningar.
Anja Rädler och hennes kollegors forskningsresultat leder nu till att en rad riskanalyser görs. De ska visa om det kan löna sig att till exempel förse växthus och solcellspaneler med härdat glas, som tål det framtida bombardemanget från himlen.
Blixtar binder samman planeten i ett elektriskt kretslopp
© Getty ImagesBlixtar går inte bara från molnen till jorden. Mystiska blå blixtar och röda feer pumpar också atmosfären full av elektriskt laddade partiklar, som i ett gigantiskt batteri. Det är först nu som forskarna verkligen har börjat förstå sig på jordens elektriska hjärtslag. Läs mer här: (sätt in artikellänk).
