Blixtar träffar Europa – Blixtar skakar Europa

Blixtar skakar Europa

Ju mer temperaturen stiger, desto våldsammare blir åskvädren. Fram till år 2100 kommer Europa till följd av den globala uppvärmningen att bombarderas av blixtar och jättehagel.

Ju mer temperaturen stiger, desto våldsammare blir åskvädren. Fram till år 2100 kommer Europa till följd av den globala uppvärmningen att bombarderas av blixtar och jättehagel.

Getty Images

Åskväder som mullrar i varm kvällsluft och ihållande blixtar vid horisonten är något vi i dag främst förknippar med charterresor.

De mest blixtutsatta delarna av tropikerna träffas varje år av mellan 20 och 70 blixtnedslag per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för Skandinavien är inte ens ett nedslag per kvadratkilometer.

Det här är dock lugnet före stormen.

Tropisk blixt

Våldsamma åskväder är ett vanligt fenomen i tropikerna, som drabbas 70 procent oftare än Skandinavien.

© Shutterstock

En forskargrupp ledd av Anja Rädler vid European Severe Storms Laboratory i Tyskland har samkört 14 regionala klimatmodeller för att beräkna hur antalet blixtnedslag i samband med åskväder kommer att utvecklas i Europa under de närmaste 80 åren.

Deras slutsats är olycksbådande.

Jättehagel krossar bilar

Beräkningarna gjordes för två scenarier, där det ena är en global temperaturökning på två grader jämfört med tiden före industrialiseringen, medan det andra är en temperaturökning på fyra grader.

Resultaten visar att ju varmare klimatet i Europa blir, desto fler långa åskväder med ett stort antal blixtnedslag kommer kontinenten att drabbas av. Procentuellt kommer de största ökningarna att ske i norra Skandinavien, där blixtnedslagen kommer att bli betydligt vanligare.

Regionala klimatmodeller för Europa visar att stigande temperaturer kommer att medföra fler långvariga åskväder. Procentuellt ökar antalet blixtnedslag mest i norr.

Blixtar skakar Europa illustration 1
© Ken Ikeda Madsen/Shutterstock

I dag: Sydeuropa är mest utsatt

Mellan åren 1971 och 2000 drabbades Sydeuropa av flest långvariga åskväder med blixtnedslag, medan de var minst vanliga i Nordeuropa och Skandinavien samt på Island. Italien drabbades till exempel årligen av cirka hundra sex timmar långa åskväder.

Blixtar skakar Europa illustration 2
© Ken Ikeda Madsen/Shutterstock

Två grader: Skandinavien får fler blixtar

Vid en temperaturökning på två grader under århundradets lopp kommer antalet långvariga åskväder med blixtar att öka något i större delen av Europa. Procentuellt blir ökningen störst i Skandinavien, där åskvädren blir 20–80 procent fler.

Blixtar skakar Europa illustration 3
©

Fyra grader: Blixtar långt norrut

Om temperaturen stiger med fyra grader till år 2100 kommer nordligaste Skandinavien att drabbas av 80–320 procent fler långvariga åskväder och betydligt fler blixtnedslag än i dag. Antalet blixtar ökar dock i mindre grad i södra Sverige.

Åskvädren kommer också att ge upphov till fler byar med jättehagel. Vid en temperaturökning på fyra grader kommer antalet stora hagel på upp till två centimeter i diameter att öka med 40–80 procent i Central- och Nordosteuropa, medan antalet jättehagel på över fem centimeter kan komma att fördubblas.

Jättehagel förstör grödor och orsakar skador på bland annat bilar. I dag är de väldigt sällsynta i Skandinavien, men till år 2100 kan deras antal tredubblas på våra breddgrader.

Hagel förstör bil

Kraftiga åskväder kan skapa knytnävsstora hagel, som förstör bland annat bakrutan på bilar, men även solcellsanläggningar.

© Ritzau / Scanpix

Anja Rädler och hennes kollegors forskningsresultat leder nu till att en rad riskanalyser görs. De ska visa om det kan löna sig att till exempel förse växthus och solcellspaneler med härdat glas, som tål det framtida bombardemanget från himlen.

Blixtar binder samman planeten i ett elektriskt kretslopp

Blixtar över Stockholm
© Getty Images

Blixtar går inte bara från molnen till jorden. Mystiska blå blixtar och röda feer pumpar också atmosfären full av elektriskt laddade partiklar, som i ett gigantiskt batteri. Det är först nu som forskarna verkligen har börjat förstå sig på jordens elektriska hjärtslag. Läs mer här: (sätt in artikellänk).