I dag täcks sträckan mellan Danmark och England av ett 575 000 kvadratkilometer stort hav, kallat Nordsjön. Men så har det inte alltid varit.
För tiotusentals år sedan var en stor del av de salta havsvågorna i stället ett frodigt landområde, fyllt med backar, skogar och enorma slätter, där allt från kronhjortar till uroxar jagades av den tidens jägare- och samlarsamhällen.
Det enorma området innebar att England var landfast med resten av Europa och är i dag känt under namnet Doggerland.
För omkring 9 000 år sedan började de ökande vattenmassorna långsamt att äta sig in på den fasta grunden mellan Europa och England, och för omkring 8 000 år sedan kollapsade en del av Norges kontinentalsockel, vilket blev dödsstöten för det lilla landområdet.
Nu ska arkeologer vid University of Bradford söka efter jägarkulturerna spå på bottnen av Nordsjön med hjälp av en teknik som använder magnetfälten och därmed inte är invasiv jämfört med utgrävningar i själva havsbottnen.
Under uppgiften ska de använda en så kallad magnometer, ett instrument som ser ut som en torped och ett fast förankrat havsfartyg. På så sätt kan forskarna övervaka och analysera de magnetiska fälten på havsbottnen, och förhoppningen är att analyserna ska kunna avslöja nya spår.
"Små förändringar i magnetfältet kan tyda på förändringar i landskapet", förklarar Ben Urmston, som är en av forskarna, i ett pressmeddelande från universitet.
Smältande isar skapade Europas förlorade paradis
När isen började smälta i Nordeuropa i slutet av den senaste istiden för 18 000 år sedan, förvandlades Doggerland från en frusen slätt till en frodig tundra. Men den smältande isen fick även havet att stiga, så att Doggerland med tiden blev mindre och mindre.
Norra Doggerland är en gåta
I årtionden har forskarna trott att Doggerland sträckte sig ända upp till Shetlandsöarna. I dag bedömer bland andra den brittiske arkeologen Vincent Gaffney att områdets norra del kan ha täckts av vatten.
Themsen och Rhen flöt ihop
Doggerland hade många floder. Dagens Themsen och Rhen flöt på den tiden ihop med bland annat floden Meuse och rann ut i en numera försvunnen jätteflod i det som blev Engelska kanalen.
Gigantisk sjö var ett paradis för djurlivet
En omkring 170 kilometer lång sjö låg utanför Englands nuvarande ostkust. Den enorma sjön kallas Outer Silver Pit och lockade sannolikt mängder av djur.
Doggerland blev ett paradis för jägare
För cirka 12 000 år sedan vandrade jägare och samlare in i Doggerland, samtidigt med att haven steg. Jägarna höll sannolikt till i närheten av floder och sjöar, där de fiskade och jagade fåglar och klövvilt.
Norskt stenskred utlöste katastrof
För cirka 8 150 år sedan kollapsade en del av Norges kontinentalsockel. Det utlöste en flodvåg, som sköljde in över resterna av Doggerland, som vid den tidpunkten hade krympt till en liten ö.
"Eftersom området vi undersöker en gång låg ovanför havsytan, finns det en liten chans för att analysen till och med kan avslöja bevis för jägare- och samlaraktivitet. Det skulle vara coolt", säger han vidare.
Ska avslöja hur de levde
Arkeologerna förklarar att de bland annat hoppas hitta gamla gödselstackar eller avfallsplatser, som exempelvis består av djurskelett, blötdjursskal och annat biologiskt material som kan berätta någonting om hur invånarna i det försvunna området levde.
Tidigare studier av havsområdet utanför England har redan avslöjat flera arkeologiska upptäckter, som exempelvis skelett från ullhåriga mammutar, kronhjorthorn, jaktvapen, stenredskap och till och kraniet efter en neandertalare.
Men de flesta av fynden har hittats lite av en slump och aldrig på sin ursprungliga placering, och därför är vår kunskap om landområdets invånare och deras livsstil fortfarande extremt begränsad.
Samtidigt poängterar forskarna att planerna på att placera vindkraftparker i Nordsjön inom en överskådlig framtid innebär att arkeologerna har fått mer eld i baken för att pussla ihop spåren efter de små stenålderssamhällena.