Var får jorden sin färg från?

Jordens färg bestäms av de bergarter som ligger djupt ned under jordlagret, När dessa massiva bergarter, som bildar urberget, mycket långsamt smulas till småsten och pressas upp till ytan, blir de efterhand så finkorninga att de bildar jord. Jord är alltså i sjäva verket små bergfragment. Det är flera faktorer som spelar in, när urberget omvandlas till jord: vind, vatten, sol, kyla och luft bidrar alla till att erodera urberget. Ibland innehåller bergarterna även olika ämnen, som medverkar i processen. I vår del av världen blir jorden ofta brun. Det beror på att den bildas av bergarter som innehåller mineraler som olivin, som är djupt mörkgrönt, eller pyroxen, som är svart eller grått. Kvarts är ett annat vanligt mineral, som bidrar till att bestämma jordens färg. Eftersom kvarts är mycket ljust, färgar den också jorden ljusare. Röd jord bildas, när stenmaterialet innehåller stora mängder järn. När dessa stenmassor kommer upp till ytan i form av jord, möts de av syre, och när järn utsätts för syre rostar det. Därför får jorden den markant röda färgen. Man kan faktiskt säga att röd jord -– till exempel den som man hittar i Australien – är rostig. Det är emellertid inte alltid enbart urbergets mineralinnehåll som har inflytande på jordens färg. Jord kan också färgas av organiska ämnen. Om till exempel jordeni ett skogsområde innehåller stora mängder nedbrytningsrester från växter och djur, kan det resultera i en mycket karaktäristisk svart färg.