Jordens inre ger Atlanten växtvärk

Atlanten blir fyra centimeter bredare varje år och hittills har geologer inte vetat varför. Nu har de äntligen hittat förklaringen – 660 kilometer ner under marken.

Atlanten blir fyra centimeter bredare varje år och hittills har geologer inte vetat varför. Nu har de äntligen hittat förklaringen – 660 kilometer ner under marken.

Shutterstock

Ett fartyg som ligger helt stilla mitt ute på Atlanten kommer att få allt längre till land eftersom åren går – både öster- och västerut. Anledningen är att Atlanten expanderar. Världshavet blir fyra centimeter bredare för varje år och hittills har geologer inte haft någon förklaring till varför det är så.

Det har de dock fått nu tack vare ett projekt som genomförts av forskare från University of Southampton i England.

Forskarna hittade Mittatlantiska ryggens rötter med hjälp av 39 seismografer på havsbotten.

© University of Southampton

Forskarna sänkte ned 39 seismografer till havsbotten runt Mittatlantiska ryggen, en bergskedja som utgör gränsen mellan Nord- och Sydamerikas tektoniska plattor å ena sidan och Afrika och Eurasien å andra sidan.

Förklaringen låg överraskande djupt

Forskarna misstänkte att det kunder röra sig om strömmar av magma från jordens övre mantel mot jordskorpan som gjorde att plattorna tvingades isär.

Seismograferna kartlade materialet i manteln genom att mäta små skakningar från jordbävningar på andra platser i världen.

Skakningarna sprids över jorden och påverkas av det material som de möter under vägen. Det gör att seismografer kan ta fram ett tvärsnitt av jorden som visar magmas rörelser i den övre och nedre manteln.

© Peter Bull Art Studio & Ken Ikeda Madsen

Brottyta har djupa rötter

Mittatlantiska ryggen, som åtskiljer de tektoniska plattorna genom Atlanten, skapas av krafter djupt ner i jordens mantel.

Magma stiger upp från djupet

Magma ända nerifrån den nedre manteln (på 660 kilometers djup) väller upp och blandas med material i den yttre manteln.

Skorpan sätts under tryck

Rörelsen av materialet från manteln sätter press på jordskorpan där de tektoniska plattorna möts i Atlanten.

Plattorna tvingas isär

Magma tvingas upp till brottytan och bildar en ny skorpa samtidigt som de tektoniska plattorna tvingas i skilda riktningar.

Till forskarnas förvåning visade mätningarna att det fanns en rörelse i materialet hela vägen från den nedre manteln på cirka 660 kilometer djup upp genom den övre manteln mot jordskorpan.

Det är första gången som geologer har upptäckt en direkt koppling mellan material från så pass stora djup och kontinentalplattornas rörelse.

Brottzonen som bildar Mittatlantiska ryggen löper tvärs över Island där den syns tydligt.

© Shutterstock

Den nya upptäckten får betydelse för vår förståelse av plattektoniken, men också för möjligheterna att förutsäga vulkanutbrott och jordbävningar som skapas av plattornas rörelser.