Hur uppstår stalaktiter?

Droppstensgrottor finns speciellt i om råden där marken består av kalksten. Från taket i dessa underjordiska hålrum kan det droppa kalkhaltigt vatten, som avsätter sin kalk. Under årtusenden bildas då istappsliknande droppstenar. När dropp stenarna hänger ned från taket kallas de stalaktiter, medan de kallas stalagmiter, när de står upp lodrätt från golvet. Processen som leder till bildningen av stalaktiter börjar med att regnvattnet reagerar med koldioxid i marken under bildning av kolsyra. På grund av mikro organismernas andning är jordens innehåll av koldioxid cirka 30 gånger större än luftens, så det rör sig om ansenliga mängder. Kolsyran löser upp kalksten, som framför allt består av kalciumkarbonat. Därmed förs fria joner av kalcium och bikarbonat med regnvattnet längre ned i marken, tills de kommer fram till taket i droppstensgrottan. Så snart jonerna kommer i kontakt med grottans luft sker det en utfällning från vattnet, varvid kalkstenen återbildas i form av stalaktiter. Nyligen har geofysiker vid University of Arizona i USA upptäckt att den droppvisa uppbyggnaden av en stalaktit och dess slutgiltiga utformning är beroende av hur kalkutfällningen börjar. Man kom på att processen bäst kunde beskrivas med en ickelinjär matematik, som även används för att beskriva kaotiska system. Det betyder att även en mycket liten skillnad i utgångsläge kan få stora konsekvenser för stalaktitens slutgiltiga form.