Att den amerikanske utrikesministern reser runt i Norden innan han avlägger officiella statsbesök i exempelvis Tyskland, Frankrike och Kina, så beror det inte på att han vill uppleva polarskenet, svenska köttbullar eller dansk hygge.
Orsaken är Grönland.
Världens största ö omsvärmas av flera anledningar på senare år, men den främsta är att berggrunden döljer en i stort sett orörd skattkista med mineraler, sällsynta metaller och uran.
I den framtida självständighetskampen kan det visa sig att berggrundens rikliga resurser innebär att Grönland sitter med flera ess på handen, en hand som delades ut för miljontals år sedan.
Lava och sandlager har format Grönlands urberg
Grönlands berggrund består huvudsakligen av så kallade prekambriska bergarter, som har uppstått för mellan 4600 och 542 miljoner år sedan.
För cirka 300 miljoner år sedan började superkontinenten Pangea att krackelera och landmassorna gled ifrån varandra.
På vägen till sin nuvarande placering gled Grönland över en så kallad hetfläck med hög vulkanisk aktivitet, där Island ligger i dag.
VIDEO: Se Grönlands resa över tid
Stigande magma har fyllt ut fickor – så kallade intrusioner – i den grönländska berggrunden.
Dessutom har både sönderslitningen av Pangea och en tidigare superkontinent bildar brottytor, som med tiden har eroderats av väder och vind och sedan har fyllt bassänger med kilometertjocka lager av avlagringar – så kallat sediment.
Sedimentbassängerna har sedan dess tryckts in i en bergsrygg kallad Kaledoniderna, som ligger på Nordostgrönland.
Det myllrar av grundämnen i Grönlands berggrund
Grönlänningarna kan har en speciell typ av så kallad alkalina intrusioner att tacka för utfällningarna av bland annat diamanter, fosfor och de så kallade sällsynta jordartsmetallerna (i synnerhet lantan, cerium, neodym, praseodym och yttrium), som finns i rikliga mängder i södra och östra Grönland.
Sedimentbassängerna har bland annat lämnat efter sig koppar, zink och bly, förutom olja och gas.
Men listan över naturresurser är mycket längre än så: Även uran, guld, platina och ädelstenar finns i urberget.
Det vimlar av viktiga metaller på Grönland
(Gör en djupdykning i bilden i högre upplösning)
Överallt i Grönland ligger ådror av vanliga, men efterfrågade grundämnen. I synnerhet i Grönlands sydvästra områden finns stora förekomster av sällsynta jordartsmetaller, vars kemiska egenskaper gör dem eftertraktade för tillverkning av magneter, katalysatorer och batterier – viktiga beståndsdelar i exempelvis vindkraftverk, elbilar och smartmobiler. Det finns även ädelstenar och uran.
Sedan kinesiska intressenter fick upp ögonen för chanserna att utvinna resurser på Grönland 2016, har planer på gruvdrift på Grönland frodats.
För Grönlands befolkning är berggrundens rikedomar nära förknippade med kampen för självständighet, eftersom gruvdriften kan vara en inkomstkälla som kan sträcka sig över lång tid framöver.
Förekomsternas storlek är notoriskt svåra att uppskatta genom geologiska undersökningar, men de nyligen skrinlagda planerna på en gruva vid Kvanefjeld tros rymma en femtedel av jordens förekomster av de sällsynta jordartsmetallerna, som utgör ett viktigt element i bland annat kommunikationsutrustning.
Det är bara den isfria arealen på Grönland som har undersökts, motsvarande omkring 410 000 av öns 2 166 000 kvadratkilometer.
Även om Grönland tycks vara fullt av råämnen, är det alltså bara toppen på guldberget som vi kan se.