Sommar i Narsaq, Grönland

Grönland pausar radioaktiv miljardgruva

Ett miljardförslag för gruvdrift på Grönland har lagts på is. Detta då hundratals ton radioaktivt avfall och en potentiell miljökatastrof ligger sida vid sida med sällsynta mineraler under Kvanefjeld.

Ett miljardförslag för gruvdrift på Grönland har lagts på is. Detta då hundratals ton radioaktivt avfall och en potentiell miljökatastrof ligger sida vid sida med sällsynta mineraler under Kvanefjeld.

Shutterstock

Under Kvanefjeld vid den lilla staden Narsaq finns en förmögenhet i mineraler som är viktiga för produktionen av bland annat vätebatterier, vindkraftverk och smartmobiler.

Ett gruvföretag lovar hundratals jobb och miljarder till statskassan, men vänsterpartiet IA har nyligen vunnit det grönländska valet genom att tydligt säga nej till projektet.

De eftertraktade mineralerna är svåra att utvinna, och det är ännu svårare att lagra giftiga och radioaktiva avfallsprodukter från gruvan – en uppgift som förmodligen sträcker sig över tusentals år.

Grön teknik är beroende av sällsynta mineraler

Greenland Minerals förslag är att bygga en gruva på Kvanefjeld och därefter på två närliggande berg. Planen är att gruvan ska vara aktiv i 37 år.

Lujavritsten

Lavastenen lujavrit under Kvanefjeld innehåller stora mängder av mineralet steenstrupin, som gruvan ska utvinna och bearbeta till sällsynta jordartsmetaller (rare earth elements, REE).

© Shutterstock

Enligt det australisk-grönländska företaget kommer Grönland att få motsvarande 68 miljarder kronor i skatteintäkter, och arbetet med att utvinna och bearbeta mineralerna kommer att sysselsätta 750 personer.

De svindlande summorna beror på en grupp metaller som kallas sällsynta jordartsmetaller eller rare earth elements (REE). Deras kemiska egenskaper gör dem eftertraktade för produktion av magneter, katalysatorer och batterier – viktiga komponenter i exempelvis vindkraftverk, elbilar och smartmobiler.

Sällsynta jordartsmetaller är vanligtvis silverfärgade och glänsande metaller efter bearbetning. Enligt Greenland Minerals geologiska prover är Kvanefjeld särskilt rikt på:

  • Lantan (La)
  • Cerium (Ce)
  • Neodym (Nd)
  • Praseodym (Pr)
  • Yttrium (Y)

Dessutom visar prover från marken även på stora fyndigheter av zink, zirkonium och uran.

Rare earth element neodym isolerat

Rent neodym.

© Shutterstock

Marknaden för de sällsynta ämnena är enorm – och troligtvis kommer den att bli allt större. Experter förutspå att bara i EU kommer efterfrågan på RRE att tiodubblas fram till 2050.

Greenland Minerals uppskattar att Kvanefjeld innehåller en femtedel av världens totala fyndigheter av de eftertraktade metallerna.

Underjordisk explosion

En stor del av intresset för marken vid Narsaqs handlar om det speciella mineral som kallas steenstrupin. Mineralet som upptäcktes i Kvanefjeld innehåller nämligen stora mängder av de sällsynta metallerna.

Steenstrupinen ligger i ett bälte av bergarten lujavrit mellan andra stenlager.

Enligt geologer är det lukrativa lujavritbältet resultatet av en våldsam underjordisk explosion för mer än en miljard år sedan.

Prover från marken visar att det finns en stor lavakammare tre kilometer ned under Kvanefjeld. Därifrån strömmar värme och lava upp till jordytan.

För cirka 1,2 miljarder år sedan trängde en del av lavan in i en spricka under den södra delen av berget. Denna magmadepå fylldes med de mest instabila ämnena, som senare kristalliserades till de mineraler som innehåller mest sällsynta jordartsmetaller, såsom bland annat steenstrupin.

Efter en tid blev värmen och trycket från lavakammaren så stor att en explosion ledde till flera sprickor på norra sidan av berget.

Nya lavaströmmar trängde in där, men de innehöll inte samma mängd instabila ämnen och därför är koncentrationen av sällsynta jordartsmetaller lägre där, enligt forskarna.

Magmaskikten i sprickorna har ofta en hög koncentration av uran, men forskarna vet ännu inte varför det är så.

Uppdämd sjö blir radioaktiv deponi

Men på Grönland vet dock invånarna att den stora mängden uran utgör en stor risk för deras hälsa och miljö – om gruvdriften godkänns.

Greenland Minerals plan är att lagra avfallsmaterialet från gruvan – så kallat tailings – i en naturlig sjö nära Kvanefjeld. Två dammar skulle skydda sjön och hålla det radioaktiva avfallet infångat under vattnet och skydda mot strålning.

Gruvan och raffinaderiet kommer att leverera cirka 100 miljoner ton radioaktivt avfall under de första 37 åren. Med urans halveringstid på tusentals år innebär det att den uppdammade deponin måste hålla betydligt längre än gruvan.

Avfallssjö vid koppargruvan i bergen

En uppdämd sjö, eller en så kallad tailing-sjö, vid en koppargruva i British Columbia, Kanada.

© Shutterstock

Förutom de radioaktiva ämnena uran och torium kommer bearbetningen av Kvanefjelds mineraler innebära att miljön utsätts för stora påfrestningar. Att extrahera de sällsynta metallerna från steenstrupin kräver ett antal kemiska processer vilket leder till andra giftiga tailings, exempelvis fluor.

Om en av de planerade dammarna brister eller om andra utsläpp sipprar ut i mark och vatten skulle det innebära en katastrof för den lilla staden Narsaq där många invånare livnär sig av fårskötsel.

Greenland Minerals hävdar att deras plan för en uppdämmad avfallssjö är säker, men tidigare fel i liknande dammar har fått katastrofala konsekvenser.

2019 dog 270 människor i Brasilien då fördämningen vid en järngruva kollapsade. Giftig lera flöt iväg upp emot tio kilometer bort från gruvan vilket ledde till stora skador på de lokala ekosystemen.