Analyser av diamanter visar för första gången hur djupt livet sätter sina spår på vår planet.
Allt liv på jorden ingår i det så kallade kolkretsloppet. Växter och djur byggs upp av kol, dör och bryts ned till kol igen, som hamnar i jorden och på havsbotten.
Kolet dras ned ned i jordens inre när de tektoniska plattorna trycks in under varandra och kommer upp till ytan igen genom vulkanutbrott.
De djupaste diamanter är mest sällsynta
Men hur djupt kolet dras ned har hittills varit okänt. Svaret kom forskare från University of Alberta i Kanada fram till genom att analysera olika varianter av kol, syre och kväve i diamanter.
Diamanter från jordens nedre mantel (orange) bildas av kol som inte har ingått i det kolkretslopp som jordens liv är en del av.
De flesta diamanter bildas i jordens övre mantel, ned till 250 kilometers djup. Väsentligt mer sällsynta är diamanter från djupare lager och de mest sällsynta och dyrbara är de så kallade superdiamanterna, varav några bildas i den nedre manteln på drygt 660 kilometers djup.
Analyserna visade att grundämnena i diamanter från den sistnämnda gruppen aldrig har varit i kontakt med jordytan. Det innebär att det kolkretslopp som allt liv är en del av sträcker sig som längst 660 kilometer ned från jordens yta.
En av världens mest berömda diamanter, Hope Diamond, är en så kallad superdjup diamant som bildades i jordens nedre mantel. Den är ovärderlig, men är enligt uppgift försäkrad för 250 miljoner dollar.
Upptäckten ger geologerna ny kunskap om hur mycket kol som kan deponeras i jordens inre, samt en bättre förståelse för kretsloppets inflytande på klimatfluktuationer.
