Varje år kastar världens befolkning omkring 350 miljoner ton plastavfall.
Mycket av det hamnar i haven, där avfallet med tiden driva ihop till stora plastöar i Stilla havet. Forskare har till och med hittat plast på Nordpolen.
Som tur är funderar massvis av kloka människor varje dag på hur världen kan bli bättre på att hantera och återvinna de alla dessa miljontals ton plast.
Forskare har bland annat utvecklat enzymer som kan bryta ned plasten. Andra arbetar med metoder som kan återanvända de nedbrutna plastfibrerna i nästa års modekläder.
Men kanske borde vi prata mer om hur återvinningsanläggningarna kan göra avfaller rent innan det ska användas till nya produkter, visar en studie.
Rengöring sköljer ut mikroplast i avloppet
I en rapport som har publicerats i tidskriften Journal of Hazardous Materials Advances, har en skotsk och kanadensisk forskare undersökt spillvattnet från en anläggning, som ska förbereda plastavfall för återanvändning.
Innan plasten slits ned i små fibrer eller smälts om, ska den först rengöras grundligt.
På den anläggning som forskarna besökte rengjordes plasten med vatten i fyra omgångar.
Och efter varje tvätt hittade forskarna mikroskopiska plastpartiklar i det vatten som anläggningen sköljer ned i avloppen och – i mindre grad – direkt ut i naturen.
Sammanlagt flyter nästan 3 000 ton mikroplast om året vidare från återvinningsanläggningen, efter att det har rengjort drygt 22 600 ton plastavfall.
Farlig förorening kan vara ännu värre
Föroreningen från anläggningen kan till och med vara ännu större än de nästan tre miljonerna ton mikroplast.
Forskarna sökte nämligen bara efter plastpartiklar ned till en storlek på 1,6 mikroner. (Det går tusen mikroner – eller mikrometer – på en millimeter, eller en miljon mikroner på en meter.)
Det kan alltså finnas mängder av ännu mindre partiklar, som förorenar naturen – utan att varken anläggningen fångar upp dem eller forskarna kan påvisa det.
Föroreningen beror inte på att anläggningen inte lever upp till rådande miljökrav.
Forskarna skriver att anläggningen har ett filter som ska fånga upp de små plastpartiklarna innan de flyter vidare ut i naturen.
De minsta plastpartiklarna kan vara de farligaste för levande varelser, eftersom de kan tränga in i cellerna på djur och människor.
Oklara konsekvenser
År 2022 hittade forskare för första gången de mikroskopiska plastpartiklarna i människors blodomlopp. Så många som 80 procent av studiens 22 försökspersoner hade spår av mikroplast i sina blodprover.
Det är fortfarande oklart exakt vilka konsekvenser det har för människor att få in mikroplast i kroppen.
En studie har visat att plasten kan fästa sig vid yttersidan av röda blodkroppar och göra dem sämre på att transportera syre. Andra forskare misstänker att mikroplast i cellerna kan leda till en högre risk att utveckla cancer.