På en fri marknad styrs bensinpriset i grund och botten av förhållandet mellan utbud och efterfrågan på råolja – det vill säga hur mycket råolja som finns tillgänglig på marknaden och hur mycket kunderna behöver.
Ekonomen Adam Smith lade 1776 fram teorin om att det på den perfekta marknaden råder jämvikt mellan de båda. När utbudet inte kan hålla jämna steg med efterfrågan, stiger priset.
Forskare har försökt utveckla statistiska modeller för att förutspå priset på råolja i framtiden, men modellernas precision kommer till korta jämfört med verklighetens oförutsägbarhet.
Oljekriserna på 1970- och 1980-talen skapades exempelvis av problem på utbudssidan, medan det stigande oljepriset 2003 och framåt berodde på stigande efterfrågan på råolja – främst driven av kraftig ekonomisk tillväxt i länder som Kina.
Världens 5 största oljeländer
För att priserna på bensin ska falla krävs det att länderna med de största oljereserverna skickar ut mer råolja på marknaden.
1. Venezuela
Med cirka 18 procent av de kända oljereserverna i världen ligger Venezuela på första plats med 304 miljarder fat olja. Exporten begränsas bland annat av problem med råoljekvaliteten.
2. Saudiarabien
Kungariket på den Arabiska halvön råder över 17 procent av världens olja, motsvarande 298 miljarder fat råolja. Saudiarabien är dessutom världens största exportör av råolja.
3. Kanada
Världens tredje största förekomst av olja finna kanske lite överraskande i Kanada, som sitter på tio procent eller 168 miljarder fat. Landet är den sjätte största exportören av olja i världen.
4. Iran
Med 158 miljarder fat olja råder Iran över mer än nio procent av världens råolja. Tillsammans med de övriga länderna i den oljeexporterande organisationen OPEC står Iran för 79,4 procent av oljereserverna.
5. Irak
Irak intar femteplatsen på listan med 145 miljarder fat råolja, vilket motsvarar åtta procent av världens reserver. Bland OPEC-länderna är Irak den nästa största producenten efter Saudiarabien.
Med andra ord är den globala oljemarknaden inte perfekt, utan i hög grad påverkad av faktorer som kan vara svåra att förutsäga.
Maxpriset på bensin och diesel styrs av flera omständigheter. Om en stat inte ingriper direkt med prisregleringar kan bensinpriset gå i taket på grund av ett annat fenomen kallat "demand destruction".
Det innebär att efterfrågan minskar när kunderna inte längre vill betala det höga priset och därför hittar alternativ – exempelvis att byta till offentlig transport eller köpa en elbil.
Enligt ett Wall Street-uttryck är boten mot höga priser – höga priser. För om en vara blir för dyr slutar kunderna att köpa den, vilket sänker efterfrågan och därmed priset.