År 2016 uppstod rykten om den sibiriska pesten bland rennomader på den sibiriska halvön Jamal.
Upp emot 2 300 renar dog, 73 människor hamnade på sjukhus och en 12-årig pojke avled efter att ha drabbats av sjukdomen, som senare visade sig vara mjältbrand.
Den dödliga smittans ursprung var ett upptinat renkadaver, som föll offer för ett mjältbrandsutbrott redan 1941.
Den sortens återupplivade, farliga sjukdomsutbrott kan vi komma att se fler av i takt med att stigande temperaturer tinar upp permafrosten – och väcker hittills nedfrysta bakterier och virus till liv igen, varnar forskare.
Därför ska en grupp forskare från Danmark och Kanada nu undersöka hur vi kan övervaka bakterierna på ett effektivt sätt.
Samtidigt är målet att utveckla ett larmsystem som reagerar när sjukdomar väcks till liv efter att ha legat i ide, djupt begravna i den frusna berggrunden.
Sneglar mot Indien
Forskarna hämtar inspiration bland annat från ett tidigare projekt i Indien, där de har utvecklat ett system för att övervaka och upptäcka bakterier i den förorenade indiska berggrunden.
Det berättar Roana de Oliveira Hansen, lektor vid Syddanska universitetet i Danmark, som deltar i det kommande forskningsprojektet.
"En av de tekniker vi överväger att tillämpa är spektrofotometrisk analys", berättar hon för Illustrerad Vetenskap och förklarar att det fortfarande finns flera andra tekniker på ritbordet.
Spektrofotometri kan användas för att kontrollera hur mycket ljus vatten absorberar. Forskarna ska på så sätt följa uppkomsten av bakterier genom att mäta absorbansen av ljus i spektrofotometern, förklarar Roana de Oliveira Hansen.
Farliga sjukdomar och guldgruvor
En arktisk rapport som sammanställdes av NOAA Pacific Marine Environmental Laboratory 2018 spekulerar kring att "sjukdomar som spanska sjukan, smittkoppor och pest, som vi anser har utplånats, kan finnas nedfryst i permafrosten".
Även ett franskt forskningsprojekt från 2014 har studerat urgamla virus noga. Forskarna lyckades värma upp ett 30 000 år gammalt virus som de hade hittat i permafrosten – och därmed väcka det till liv.
Enligt Roana de Oliveira Hansen kan permafrosten både gömma dödliga sjukdomar – och eventuella medicinska guldgruvor:
"Många forskare har analyserat prover av permafrosten och har hittat en mängd olika mikrober", säger hon och fortsätter:
"En del av mikroberna kan vara mycket farliga, men andra kan komma till nytta genom att exempelvis användas till att utveckla nya typer av antibiotika och liknande."
Det första steget för forskarna är att peka ut vilka bakterier de ska vara speciellt uppmärksamma på och diskutera vilka tekniker som lämpar sig bäst för uppgiften.
Om allt går som planerat påbörjas själva projektet 2024.