Paleontologer har hittat den längsta dinosauriehalsen hittills

Med en hals som är sex gånger längre än en nu levande giraffs hals, slår analyser av fossilet alla rekord för långhalsade varelser.

Mamenchisaurus sinocanadorum illustration

I denna illustration kan man få en god uppfattning om Mamenchisaurus sinocanadorums enorma hals på 15,1 meterl. Den levde på jorden för drygt 162 miljoner år sedan i det som i dag är en nordvästlig region i Kina.

© Júlia d Oliveira

De långhalsade dinosaurierna, kallade sauropoder, har blivit ikoniska för sina långa halsar.

Under årens lopp har den ena sauropoden efter den andra dykt upp, så att det hela tiden har slagits nya rekord för dessa gigantiska djurs halslängd.

Nu har rekordet slagits på nytt och återigen är det en kinesisk långhals som har kammat hem segern.

En grupp forskare vid Englands naturhistoriska museum och Stony Brook-universitetet i USA har analyserat ett antal fossiler.

Deras resultat finns att läsa i tidskriften Systematic Palaeontology.

Ny rekordhållare

Sauropoden har fått namnet Mamenchisaurus sinocanadorum och den vandrade runt på de slätter som i dag är den nordvästkinesiska regionen Xinjiang Uyghur, för 162 miljoner år sedan.

Dess hals sträckt sig 15,1 meter rakt uppåt, vilket innebär att denna varelse har haft den längsta halsen i jordens historia som har upptäckts hittills.

Halsen har gjort det möjligt för sauropoden att nå föda som har varit otillgänglig för andra arter inte, vilket har gett dem möjligheten att konstant utveckla sin hals.

Forskarna tror dessutom att halsen kan ha hjälpt till att avge överflödig kroppsvärme tack vare den ökade ytarealen, på samma sätt som nu levande elefanters öron hjälper till att hålla dem svala.

En hals på 15 meter har krävt en särskild konstruktion av halskotorna.

Likt andra sauropoder har Mamenchisaurus sinocanadorum haft en komplex andningsapparat, som inte bara har omfattat lungorna, utan även ett stort antal ballongliknande luftsäckar.

Mamenchisaurus sinocanadorum käke

Forskarna har bland annat genanalyserat detta käkparti. Det är en del av ett mindre fynd från 1987, som i dag finns att beskåda på Naturhistoriska museet i London.

© Natural History Museum

Dessa luftsäckar har hängt ihop med lungorna och luftstrupen och spridits ned genom varelsens hals, bröst och mage.

Därmed har den andats in luft i benen, vilket har hjälpt till att hålla uppe den gigantiska halsen.

Varelsen har dock bara haft halsen höjd i en 20 till 30-graders vinkel, vilket har placerat huvudena mellan 7,5 och 10 meter över jordytan.

Jämfört med släktingar

Sauropodfossiler kan vara knepiga att studera, eftersom deras storlek har gjort det svåra att fossilera i intakt skick. Därför hittar paleontologerna ofta sauropdernas fossiler i mindre delar.

Forskarna arbetar med andra ord med ett ofullständigt pussel, som också utmanar deras förmåga att avgöra exakt hur lång sauropodernas halsar var.

Fossiler av Mamenchisaurus sinocanadorum hittades 1987, men de bestod bestod bara av en handfull ben från halsen och kraniet.

Då kunde forskarna inte räkna ut hur lång dinosaurien hade varit. Därför har forskare nu analyserat dem igen med ny teknik och ny utrustning.

Mamenchisaurus sinocanadorum jämförelse

På illustrationen syns Mamenchisaurus sinocanadorum nederst, medan dess nära släkting Xinjiangtitan syns överst i bilden. Genom att jämföra Xinjiangtitan shanshanesis evolutionära utveckling med Mamenchisaurus sinocanadorums, så kunde forskarna räkna ut bjässens halslängd. De vita markerade benen är de rester som forskare har lyckats hitta.

© Andrew Moore

För att komma fram till Mamenchisaurus sinocanadorums längd undersökte forskarna artens släktträd för att räkna ut dess evolutionära förhållandena i jättens skelett samt att räkna sig fram till dess mest sannolika kroppsdimensioner.

De tog bland annat utgångspunkt i släktingen Xinjiangtitan shanshanesis, som upptäcktes 2012, som har den näst längsta halsen på 13,4 meter.

Förutom längden kunde forskarna räkna sig fram till att Mamenchisaurus sinocanadorum har haft 18 nackkotor.

Efter en CT-skanning av ryggkotorna kunde forskarna också se att 77 procent av halskotornas benvolym har bestått av luft, vilket har gjort dem avsevärt lättare.

Slutligen hade Mamenchisaurus sinocanadorum haft fyra meter långa revben på båda sidorna av halsen, som har skyddat mot skador.