Okuvliga djur anpassar sig blixtsnabbt

De krymper, ändrar dygnsrytm och lever bland miljö­gifter. Trots att temperaturerna stiger med expressfart och människans handlingar pressar djuren till det yttersta kan många arter otroligt nog hänga med i den snabba omställningen.

Shutterstock/PETER SCOONES/NaturePL/Tim Giraudier

STORFLYTT

Arter drar mot polerna

I takt med att temperaturerna stiger förflyttar sig stora delar av djurlivet längre bort från ekvatorn. Utvandringen kan dock få stora konsekvenser för en del arters överlevnad.

Jordklotet blir allt varmare och de förändrade temperaturerna innebär att allt fler djur plötsligt befinner sig i klimat där de har svårt att överleva.

Många arter lyckas dock hänga med så att de kan fortsätta leva i områden med lämpliga temperaturer.

Sedan 1970 har brittiska och taiwanesiska forskare observerat fler än 2 000 arters förflyttningar genom att registrera hur de lever i dag jämfört med tidigare.

1690 m. drar alla djur i genomsnitt från ekvatorn årligen.

Den stora datamängden visar att djur och växter i genomsnitt förflyttar sig 1 690 meter längre bort från ekvatorn om året.

Med den hastigheten kan djur som i dag har sin nordligaste utbredning på samma breddgrad som Köpenhamn om drygt 100 år befinna sig i höjd med Göteborg.

Forskare förväntar sig dock att den hastighet med vilken djuren förflyttar sig kommer att öka eftersom den globala uppvärmningen väntas tillta i styrka under 2000-talet.

Vissa djur har redan förflyttat sig betydligt längre än genomsnittet. Den vilda amerikanska kalkonen har flyttat sin residens 650 kilometer norrut, medan hummern längs Atlantkusten har flyttat 500 kilometer närmare Nordpolen. Men den massiva utvandringen från ekvatorn får konsekvenser.

När arterna flyttar till nya områden kan det leda till nya näringskedjor, förlorade arter och förändrade pollineringsprocesser. Samtidigt fruktar forskare att nya rovdjur intar områden där nya bytesdjur blir lätta offer och helt utplånas.

BETEENDE

Människans handlingar tvingar andra arter att ändra beteende. aktiviteter tvinger andre arter til at ændre adfærd.

Shutterstock

Människan jagar in djuren i mörkret

För att begränsa kontakten med människor till ett minimum har jordens däggdjur börjat förlägga sina aktiva timmar efter mörkrets inbrott – trots att det gör dem till lätta offer för hungriga rovdjur på jakt.

Världens däggdjur är i allt högre grad aktiva om natten och gömda under dagen. Det visar en stor studie från 2018 i vilken forskare från USA övervakade dygnsrytmen hos 141 djurflockar av 62 olika arter från samtliga kontinenter med undantag för Antarktis.

Forskarna observerade att den tid då djuren var aktiva om natten i genomsnitt ökade med 36 procent i områden där de ofta kom i kontakt med människor under dagtid.

Flock gömmer sig om natten

Vildsvin invaderar storstadens soptunnor och antiloper lurar jägare. En ny studie visar att många djurflockar har blivit mer aktiva om natten.

  • Prärievargen flyr från vandrare

    Prärievargen delar normalt sin vakna tid mellan natt och dag, men längs vandrings-stigar i Santa Cruz-bergen har vargarna börjat förlägga 70 procent av sin aktivitet till natten.

  • Sabelantiloper lurar jägarna

    Normalt är sabelantiloper bara aktiva under dygnets ljusa timmar, men i nationalparken Hwange i Zimbabwe förlägger de nu halva sin aktiva tid till natten för att undvika jägare.

  • Vildsvin invaderar Barcelona om natten

    Ett bestånd av vildsvin från skogarna kring Barcelona har börjat söka sig till storstaden om natten, där de går säkra från jägare och samtidigt kan söka efter mat i människors avfall.

De olika arterna gör det av olika anledningar, exempelvis för att få bättre tillgång till föda eller för att undvika jägare. Men i allmänhet är det för att begränsa kontakten med människor till ett minimum.

Forskarna poängterar att förändringar i dygnsrytmen är en känd anpassning som bytesdjur har använt i tusentals år för att undvika de rovdjur som jagar dem.

Djurens förmåga att byta de tidpunkter då de är aktiva är en fördel för samlivet mellan djur och människor, men också ett steg bort från det naturliga tillståndet.

Därför förväntar sig forskarna också att det får konsekvenser i djurflockarna, exempelvis för vad djuren äter och hur djuren beter sig.

Nattlig aktivitet för också djuren i kontakt med nya rovdjur som de måste lära sig att hantera.

Djur parar sig tidigare

Abborrar får ungar tidigare, flyttfåglar reser tidigare på säsongen och ekorren hinner föda upp två kullar om året. Många djur anpassar sina parningstid för att säkra artens överlevnad.

Abborrar blir könsmogna tidigare

Abborrarna i Bodensjön på gränsen mellan Schweiz, Tyskland och Österrike blir köns-mogna vid allt yngre ålder. Orsaken är det rovfiske som den lilla fisken utsätts för i sjön. Den stora risken att
bli uppfiskade har lett till att de fiskar som blir könsmogna tidigt är de som hinner reproducera sig själva och därmed för vidare sina gener.

Nektar tvingar kolibri att para sig tidigare

I en studie från 2016 kunde forskare slå fast att många flyttfågelarter i Nordamerika nu börjar para sig tidigare på året. Orsaken är troligen att klimatförändringar får blommorna att slå ut tidigare, vilket innebär att fåglar som lever av nektar – som rubinkolibrin, måste påbörja fortplantningen tidigare för att få största möjliga utdelning av nektarn.

Ekorren föder två kullar om året

Redan 2003 blev den röda ekorren i Yukon, Kanada, det första dokumenterade däggdjuret som kunde anpassa sig genetiskt till den globala uppvärmningen. Den lilla trädakrobaten har nämligen flyttat födseln av sin första kull med 18 dagar på tio år, i takt med att våren har börjat tidigare. Därmed hinner den föda upp två kullar före hösten.

KROPP

Efter en så kallad El Niño 1998 krympte havsleguanernas skelett när det blev svårare att hitta mat.

© Andrew Cooper/NaturePL

Djuren krymper av global uppvärmning

En stor kropp behöver större mängder syre och föda, vilket är en nackdel i värmen. Det gör att många djur minskar i storlek.

På Galápagos har tyska fors­kare mätt storleken på havsleguaner i mer än 25 år.

År 1998 upptäckte forskarna att leguanerna både hade gått ned i vikt och blivit kortare. De hade helt enkelt krympt sina skelett.

Orsaken visade sig vara en naturlig klimatförändring som värmde upp vattnet och gjorde det svårare för leguanerna att hitta mat.

I dag vet forskarna att många djur blir mindre när klimatet blir varmare.

Den kattstora hästen Sifrhippus krympte hela 30 procent i värmen.

Förhistorisk häst krympte 30 procent

För att hitta de bästa hypoteserna kring vad som kommer att hända med djurlivet när jorden om 100 år blir upp till fem grader varmare än i dag har forskare riktat blicken cirka 56 miljoner år tillbaka i tiden.

Då ökade temperaturen på jorden med upp till åtta grader på 10 000 år, och sjönk till sin ursprungliga nivå först efter cirka 175 000 år.

Många arter svarade med att bli allt mindre. I synnerhet dåtidens kattstora häst, Sifrhippus, krympte markant.

Med hjälp av fossila tänder upptäckte forskarna att det senare riddjuret först blev 30 procent mindre i värmen för att därefter växa sig nästan dubbelt så stort när det blev kallare igen.

Fisk stortrivs i giftig cocktail

Tack vare blixtsnabb evolution har frostfisken anpassat sig till miljögiftet PCB.

Mellan 1947 och 1976 släpptes det ut 600 000 kilo av det skadliga miljögiftet PCB i Hudsonfloden utanförNew York, USA.

Föroreningen fick hela ekosystemet att kollapsa, så att många fiskarter och simfåglar helt försvann.

Förändrat protein avvisar miljögift

1 / 3

undefined

123

Genom att förändra det protein som för in PCB i cellkärnan kan frostfisken undvika de värsta ­effekterna av miljögiftet.

Hos frostfisken leder PCB vanligtvis till yngel med missbildade hjärtan, men den upp till 35 centimeter långa torskfisken anpassade sig blixtsnabbt till sina nya omgivningar och blev mer än 100 gånger mindre känsliga för miljögiftet.

Forskare har tidigare sett liknande extrem och blixtsnabb evolutionär anpassningsförmåga, men frostfisken är det första ryggradsdjuret som har visat den imponerande förmågan.

Läs också:

Döda havet
Havet

Hur salt är Döda havet?

1 minut
Plast
Miljö

Forskare gör chockerande fynd på Nordpolen

2 minuter
Naturen

Gissa mikroskopin: Insektsöga eller tvättmedel?

1 minut

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!