Shutterstock
Tsunami

Tsunami - Vad är det och hur uppstår den?

Tsunamier uppstår i kölvattnet på underjordiska skalv och sprider sig som ringar på vattnet. Kort senare slår de in över kusterna med en otyglad kraft som utplånar allt i sin väg.

2004 brakade helvetet lös på paradisöar

På söndag morgon den 26 december 2004 skakar en jordbävning havsbottnen utanför den indonesiska ön Sumatra.

Jordbävningen är den kraftigaste på fyra årtionden och skalvets energi motsvarar sprängkraften i 23 000 atombomber.

Skalvet sätter oceanens enorma vattenmassor i rörelse och ett par minuter senare väller upp till 30 meter höga flodvågor in över den indonesiska staden Banda Aceh, som ligger närmast jordbävningens epicentrum.

160 000 invånare omkommer i de skummande vattenmassorna, men katastrofen har bara börjat. Ett par timmar senare dundrar enorma vågor in mot kusterna till 13 andra länder, och knappt en kvarts miljon människor mister livet.

Animation: Tsunami sprids över Indiska oceanen 2004

Den 26 december, annandag jul, 2004, slog en tsunami av hittills oskådad storlek och kraft in över 14 länder vid Indiska oceanen. Minst 226 000 människor omkom. Den här videon visar tsunamins färd från jordbävningens epicentrum nära Sumatra.

Hur uppstår en tsunami?

Tsunami är japanska och betyder egentligen ”hamnvåg”, och det är inte konstigt att namnet tsunami har japanska rötter.

De flesta tsunamier uppstår nämligen i kölvattnet på jordbävningar och det asiatiska öriket ligger på gränserna till tre tektoniska plattor i ett av jordens mest aktiva jordbävningsområden.

En tsunami kan dock även utlösas vulkanutbrott, jordskred och meteoritnedslag. De mest förödande tsunamierna som någonsin förekommit på jorden har sannolikt berott på meteoritnedslag i världshaven för många miljoner år sedan.

Så uppstår en tsunami

När en jordbävning får havsbottnen att skälva, förflyttar den enorma vattenmassor, som förvandlas till jättevågor vid kusterna.

Så uppstår en tsunami
© Ken Ikeda Madsen

Havsbotten skjuter undan vattnet

En jordbävning flyttar havsbottnen uppåt och får vattnet att röra sig bort från epicentrum. Ute på djupa havet blir vågen bara en krusning, men den kan i gengäld vara flera hundra kilometer bred.

Så uppstår en tsunami
© Ken Ikeda Madsen

Vågen tappar fart

Vattenmassorna färdas i upp till 1000 km/h. Den högre havsbottnen vid kusterna bromsar in dem till cirka 30–40 km/h. Trycket suger ut vattnet från stranden och de ökade vattenmängderna får vågen att växa.

Så uppstår en tsunami
© Ken Ikeda Madsen

Vattnet sköljer in över land

Vattenmassorna närmar sig stranden igen. En våg av enorma dimensioner – ända upp till 30 meters höjd – slår in över land med en kraft som kan skölja bort hela städer.

Oavsett orsaken är mekaniken bakom tsunamin densamma: När massiva skalv får havsbottnen att röra sig uppåt och nedåt, börjar vattenpelaren från botten till yta att skvalpa – precis som när man kastar en sten i havet.

Svallet bildar ringar på vattnet, som sprids i cirklar ut från jordbävningens centrum.

På öppet hav märks inte en tsunami på samma sätt, efter som vågen sällan är mer än en halv meter hög, på grund av dess våglängd på flera hundra kilometer.

I cirka 1000 km/h färdas flodvågen över havet, tills den närmar sig land. Där bromsas tsunamin in till 30–40 km/h och våglängden, som tidigare fördelades över flera kilometer, pressas plötsligt ihop.

Det resulterar i att vattnet tvingas uppåt och reser sig till en flera meter hög, lodrät vägg av vatten som slår in över kusterna. (817)

Finkänsliga mätare avslöjar tsunami

Varningssystem för tsunamier har existerat i Stilla havet sedan 1948, då amerikanerna grundade Pacific Tsunami Warning Center på Hawaii.

Systemen består av en finkänslig tryckmätare – en tsunameter – monterad på havsbottnen. Instrumentet registrerar de tryckförändringar som orsakas av en förbipasserande tsunami.

Mätningarna skickas till en boj vid havsytan och sedan vidare till en satellit, som har kontakt med varningscentraler över hela världen. Därefter beräknar experter risken för en tsunami och slår larm om nödvändigt.

I Indonesien hade ett varningssystem inte gjort någon skillnad, eftersom tsunamin 2004 slog till bara några minuter efter att jordbävningen utlöstes. Däremot hade ett varningssystem kunnat ge de tiotusentals människor som omkom i tsunamin flera timmar senare livsviktiga minuter att sätta sig i säkerhet.

De fem dödligaste tsunamierna

Indiska oceanen, 2004

Orsak: jordbävning
Dödstal: 230 000

Sicilien, Italien, 1908

Orsak: jordbävning
Dödstal: 75 000

Lissabon, Portugal, 1755

Orsak: jordbävning
Dödstal: 40–50 000

Krakatau, Indonesien, 1883

Orsak: vulkanutbrott
Dödstal: 40 000

Tohoku, Japan, 2011

Orsak: jordbävning
Dödstal: 18 000

Japan är bäst förberett för tsunami

I dag har Indonesien totalt 22 varningsbojar, som samtliga installerades efter tsunamin 2004. Problemet är bara att bojarna har varit ur funktion sedan 2014 på grund av skadegörelse och bristande underhåll.

Därför blinkade inte varningslamporna den 28 september 2018, då en jordbävning skickade in en tsunami över ön Sulawesi som skördade 1200 människoliv.

I kölvattnet på den senaste tsunamin har Indonesiens president deklarerat att man ska investera i ett nytt varningssystem. Då kan han med fördel studera hur man har gått till väga i Japan.

När en av de kraftigaste jordbävningarna någonsin 2011 skickade en tsunami mot den japanska miljonstaden Sendai, varnades befolkningen om flodvågen via tv, radio och sms-meddelanden bara några minuter efter de första skalven. Det gav dem cirka 13 minuter att sätta sig i säkerhet innan tsunamin nådde kusten.

Vattenmassorna krävde totalt omkring 18 000 människoliv, vilket är ett lågt dödstal, med tanke på att 580 000 människor bodde längs kuststräckan i området.

Förstörelse efter tsunami i Japan 2011

Den 11 mars 2011 skälvde havsbottnen 70 kilometer utanför Oshika-halvön i östra Japan. Jordbävningen uppmätte 9.0 på richterskalan och är den kraftigaste jordbävningen i Japans historia. Skalvet gav upphov till en enorm tsunami vid den japanska kusten och lämnade efter sig ett spår av död och förödelse.

© Shutterstock

Både japanska och amerikanska forskare arbetar fortlöpande med att finjustera varningssystemen genom att bland annat sammankoppla seismiska mätningar med gps-mätningar vid jordytan.

Gps-mätningar kan registrera minimala förskjutningar i landmassan. Rörelserna ser ut att accelerera under veckorna och månaderna fram till att en riktig jordbävning utlöses, vilket kan tipsa forskarna om att en jordbävning och en eventuell tsunami är på väg.

Den amerikanske geologen Gerard Fryer från USA:s tsunamivarningscentrum, National Oceanic and Atmospheric Administration’s Pacific Tsunami Warning Center, är helt säker på att varningssystem är det viktigaste försvaret mot katastrofala tsunamier.

”Ingen människa ska behöva dö av en tsunami, så länge vi har väl fungerande varningssystem”, har Gerard Fryer sagt till webbplatsen The Verge.

”Och vi blir hela tiden bättre och bättre på att utveckla dem.”

Fyra förhistoriska megatsunamier

Kap Verde, Afrika, 71 000 f.Kr.

En av de största tsunamierna som någonsin har registrerats i den geologiska historien ägde rum för många tusen år sedan vid ögruppen Kap Verde, som ligger 500 kilometer utanför Afrikas västkust.

Tsunamin utlöstes av ett enormt jordskred vid en vulkan, som vällde ned i havet och orsakade att upp till 170 meter höga vågor slog in över en närliggande ö.

Sidorna på en del havsvulkaner kollapsar med jämna mellanrum. Det beror på att stora mängder sten faller ned från sidorna och förskjuter vattnet nedanför, vilket leder till tsunamier.

För 100 000 år sedan ägde en liknande kollaps rum på Hawaii. Det medförde en jättetsunami, som översvämmade land på 300 meters höjd.

Nordeuropa, 6200 f.Kr.

För många tusen år sedan välte en bit havsbotten stor som Island ned från Norges kontinentalsockel 1000 kilometer ut mot mitten av Atlanten.

Jordskredet resulterade i gigantiska tsunamier med upp till 25 meter höga vågor, som sköljde in över Island, Grönland, Norge, Färöarna, Skottland, England och Shetlandsöarna i 130 kilometer i timmen.

Tsunamierna färdades också djupt in i Nordsjön och slog in över den jylländska västkusten vid Rømø med meterhöga vågor. Det framgår av en dansk studie från 2015.

Underhavsskredet är det tredje största jordskredet vi känner till i historien – och det största jordskredet som har orsakat en tsunami.

Sicilien, Italien, 6000 f.Kr.

Bara 200 år efter megatsunamin i Nordeuropa drabbades Europa av ännu en massiv megatsunami.

Den inträffade när Siciliens vulkan Etna exploderade i ett regn av lava, aska och magma och släppte ned sex kubikkilometer sten och lava – en massa som motsvarar hela Manhattan – mot havet i 320 kilometer i timmen.

Analyser av de förskjutningar som utbrottet orsakade på havsbottnen visar att vulkanlavinen skapade en megatsunami på 40 meter, som sträckte sig över hela Medelhavet och dundrade in över kusterna vid tre olika kontinenter.

Om en lika stor tsunami skulle slå till i dag, skulle södra Italien översvämmas inom loppet av 15 minuter.

En timme senare skulle vattenmassorna slå in över kusterna i västra Grekland. Och bara tre timmar senare skulle jättevågorna ha färdats över hela Medelhavet och nått kusterna vid Israel, Libanon och Syrien.

Alexandria, Grekland, 365 f.Kr.

Den 21 juli år 365 f.Kr. drabbades Alexandria i Egypten av en megatsunami, utlöst av en jordbävning i Grekland.

Först drog sig vattnet vid den egyptiska storstaden tillbaka, vilket fick många av stadens invånare att gå ut på den torrlagda havsbottnen och samla in fiskar som låg där och sprattlade.

Den samtida historikern Ammianus Marcellinus beskrev händelsen så här: ”Strax efter gryningen – efter ett långvarigt åskoväder – började den fasta, solida jorden att skaka och skälva. När skakningarna hade lagt sig, drog havet sig ut från kusten, så att man kunde se de berg och dalar som naturen dittills hade dolt, och som nu för första gången träffades av solens strålar.”

När vattenmassorna kort senare oundvikligen samlades till en jättevåg som brakade in mot kusten, krossade den massvis av byggnader och slungade skepp två kilometer in på land.

Man uppskattar att mer än 50 000 av stadens invånare omkom i tsunamin.