Varje år besöker cirka 700 000 turister den vackra, men tsunamihotade, fjorden, bland annat ombord på kryssningsfartyg. Foto: Fantefilm Fiksjon
På berget har övervakningsteamet har installerat webkameror, väderstationer, seismiska sensorer, geofoner, borrhål, radar, mätstationer, gps:er, laser och teleskopskaft.
De mäter allt från regn och vint till djupa underjordiska skakningar och avslöjar minsta lilla rörelse i fjället.
Tsunamin är oundviklig
Hotet från Åknes leder fram till en naturlig fråga: Går det att förhindra katastrofen?
Svaret är nej – det är bara möjligt att skjuta upp den.
Senare studier visar att en del av den så kallade glidplanen – det område i berget där rörelsen är störst – ligger ovanför grundvattennivån.
Det är problematiskt, för om grundvattennivån stiger på grund av med nederbörd kommer Åknes att bli ännu mer instabilt.
Tio minuters tsunamivarsel
En av metoderna för att skjuta upp katastrofen och stabilisera det porösa berget är att konstant pumpa upp vatten från fjällets djup med hjälp av grundvattenspumpar som för ut vattnet från fjället ut i fjorden.
Skulle det ske, att skredet plötsligt sätter igång, dröjer det bara tio minuter innan miljontals ton av sten och jord träffar fjorden och en tsunami drabbar samhället.
Det mest sannolika är förhoppningsvis att invånarna i Geiranger varnas flera dagar i förväg om att katastrofen är på väg mot deras hem.
Tsunamin är ett resultat av naturlig nedslitning
Skredet på Åknes är inte bara oundvikligt, det är också helt naturligt eftersom kontinenternas rörelser sliter ned fjället. Läs hela historien om dödsfjället Åknes i vår stora artikel: