Skälvande fjäll hotar norsk stad med utplåning

Norska myndigheter uppskattar att kommunen Rauma befinner sig i "röd" farozon. Flera invånare har evakuerats, när berget Mannen igen hotar att kollapsa.

Fantefilm Fiksjon

Flera invånare i den norska kommunen Rauma, som ligger i fylket Møre og Romsdal, evakuerades i måndags på grund av risk för fjällras.

Norska myndigheter höjde redan i mitten av juni risknivån till gul. I söndags höjdes beredskapsnivån till orange – och senare till röd.

Detta inträffade efter att det 1 300 meter höga berget Veslemannen visat sig vara nära att ge efter till följd av ökade vattenmängder efter nederbörd samt jordskalv.

Den seismiska rörelsen har fortsatt med ökad hastighet, skriver Norges vattendrags- och energidirektorat i ett pressmeddelande..

Och hotet är kännbart. Experter tror att fjällraset kan komma att omfatta så mycket som 120 000 kubikmeter bergmassa, som kan falla från cirka en kilometers höjd.

Den bäst övervakade eventuella katastrofen

Övervakning av fjällpartiet Veslemannen visar att det har skett många och stora rörelser i och med omfattande nederbörd de senaste fem åren, vilket har resulterat i upprepade evakueringar av invånarna i Rauma-området.

Men det är inte den enda platsen i Norge, där flera ton tunga berg hotar att krossa hela städer. Det finns tre andra fjäll – som övervakas dygnet runt – och som anses befinna sig i hög risk för fjällskred.

Det är handlar om Hegguraksla, Nordnesfjellet respektive Åknes. Det sistnämnda är sannolikt världens bäst bevakade potentiella naturkatastrof.

Tsunamin ligger på lur

Åknes, som också ligger i fylket Møre og Romsdal, kan kanske i dag, kanske i morgon eller kanske om tio år släppa ned 150 miljoner ton berg från 900 meters höjd mot djupet av Sunnylvsfjorden.

Enligt flera dator- och skalmodeller skulle det resultera i en fatal, 70 meter hög flodvåg, som helt kommer att skölja bort staden Geiranger från kartan.

De omkring 250 invånarna ska dock underrättas i god tid. Förhoppningsvis. Seismiska sensorer har oavbrutet sina känsliga blickar riktade mot fjällets inre. Webbkameror, radar, lasermätare och teleskopstänger rapporterar om minsta lilla utslag.

Och geologer har ett konstant fokus på den 600 meter långa och 20 meter djupa sprickan, som gapar allt större. På sin ställen ökar avståndet med upp till 15 centimeter om året.

Det beror på att fjället vilar på så kallade glidytor. Åknes glidytor har uppstått därför att den vanligaste fjällbergarten, gnejs, är nedsliten och porös på 100 meters djup. Det minskar friktionen, vilket ökar risken för att Åknes jordmassor på den lutande bergsterrängen ska störta i fjorden.

Fjällskredet är oundvikligt. Den fråga som forskare inte kan besvara är: När?

Åknes bräckliga anatomi

1 / 4

undefined

Läs också:

Jordskalv

Fukushima – Så nära var Tokyo katastrofen

2 minuter
Earthquake engineering
Jordskalv

Så kan man skydda sig mot jordskalv

1 minut
Bølgen1
Tsunami

Jättetsunami hotar norsk by

2 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!