Jordskalv - Izmir Turkiet 2010

Varför drabbar jordbävningar samma plats om och om igen?

Fråga forskarna: Hur kommer det sig att samma länder och platser drabbas av jordbävningar med bara några års mellanrum?

Fråga forskarna: Hur kommer det sig att samma länder och platser drabbas av jordbävningar med bara några års mellanrum?

Shutterstock

Stora jordskalv inträffar när spänningar mellan de tektoniska plattor som utgör jordskorpan utlöses.

Plattorna trycks ständigt mot varandra och trycket är som störst där två plattor kolliderar. Detta sker exempelvis längs Sydamerikas västkust, där Nazcaplattan trycks under den sydamerikanska plattan.

De två plattorna rör sig mot varandra med cirka sju centimeter om året och bygger ständigt upp spänningar, som så småningom blir till jordbävningar.

Oväntade jordbävningar skapar katastrofer

Peru ligger på den sydamerikanska plattan och skakas därför regelbundet av kraftiga jordbävningar.

På flera platser i världen rör sig jordklotets tektoniska plattor mot varandra. Rörelsen ansamlar energi, som utlöses i våldsamma ryck.

Juan de Fuca-plattan
© Claus Lunau

1. Havsbotten tränger sig på

Stora jordbävningar är extra vanliga där tung havsbottenskorpa pressar mot en lättare kontinentalplatta. Detta sker exempelvis utanför delar av både Nord- och Sydamerikas västkust.

Subduktionszon
© Claus Lunau

2. Kontinenten komprimeras

Trycket tvingar havsplattan ner i djupet under kontinentalplattan. Friktionsmotståndet mellan de båda plattorna trycker samtidigt ihop den kontinentala plattan så att spänningar ansamlas.

Den nordamerikanska plattan
© Claus Lunau

3. Rörelse utlöses i ryck

När energin i den hoptryckta kontinentalplattan blir för stor övervinner den friktionsmotståndet och de två plattorna rör sig i ett våldsamt ryck, vilket skapar jordbävningar vid ytan.

Vart femte år upplever invånarna en jordbävning som överstiger 7,0 på den så kallade momentmagnitudskalan. Skalan baseras på hur mycket energi en jordbävning utlöser och är efterföljaren till Richterskalan.

I Peru är befolkningen vana vid skalven, och byggnaderna är designade för att stå emot. Därför är antalet omkomna i varje jordbävning vanligtvis relativt lågt – exempelvis miste bara två människor livet när en jordbävning på 8,0 drabbade landet i maj 2019.

Jordskalv, Izmit, Turkiet, 1999.

17 100 dödades när en kraftig jordbävning 1999 drabbade den turkiska staden Izmit.

© Shutterstock

Å andra sidan ledde en jordbävning med magnituden 7,6 till att 17 100 människor omkom när den drabbade ett helt oförberett İzmit i Turkiet i augusti 1999.

Klimatförändringarna orsakar fler jordbävningar

Jordbävningar kommer att bli allt vanligare eftersom den globala uppvärmningen resulterar i mindre mängd is och mer vatten, vilket förändrar trycket i jordskorpan.

Det är i synnerhet kanterna av jordens kontinenter, såsom Sydamerikas västkust, som är utsatta eftersom den stigande vattennivån i världshaven ökar trycket på kontinentalsockeln.

Det kan innebära att spänningarna mellan kontinentalplattorna utlöses oftare, varpå stora jordbävningar som annars bara skulle inträffa om 20, 50 eller 100 år inträffar i förtid.