Richter magnitude scale

Richterskalan används världen över för att mäta styrkan i skakningar. 

Så fungerar Richterskalan

Ett jordskalv beskrivs ofta med ett värde på Richterskalan. Hur läser man den?

7 oktober 2018

Vad betyder det egentligen att ett jordskalv har uppmätts till 7,5 på richterskalan? Vad motsvarar 7,5 i förhållande till andra jordskalv? Och hur mäts det?

Det är frågor som ställs varje gång vi drabbas av naturkatastrofen. 

Vad är richterskalan?

Världen över är det Richterskalan som används för att beskriva hur kraftigt ett jordskalv är.

Skalan skapades 1935 av seismologen Charles Francis Richter.

Skalan används till att klassificera jordskalv efter deras så kallade "magnitude" - vilket vill säga deras storlek jämfört med andra jordskalv. Richterskalan mäter vibrationernas styrka för att bestämma hur kraftigt skalvet är.

Hur är richterskalan uppbyggd?

Richterskalan är en logaritmisk skala baserad på grundtalet 10. Det betyder att ett skalv som uppmätts till 6 på skalan är tio gånger kraftigare än ett skalv som registrerats som 5. Ett skalv på 7 är hundra gånger kraftigare än ett på 5, medan ett skalv på 8 är 1000 gånger kraftigare, och så vidare.

Richtertalet bestäms genom att man läser av ett jordskalvs kraftigaste utslag på en så kallad seismograf och räknar om det till vad en annan seismograf tio mil från skalvets utgångspunkt på jordytan skulle visa.

Skalan är känd i hela världen, men för forskning används en nyare skala, kallad momentmagnitudskalan. Den speglar mer direkt den energi som utlöses vid ett skalv.

Styrkeangivelserna påminner om Richterskalans, så det är ingen större skillnad för en lekman.

Richterskalan under jordskalv

Schematiskt seismogram av skakningarna från ett avlägset jordskalv. De olika jordskalvsvågorna når seismografen med en tidsskillnad som är beroende av avståndet till skalvets epicenter. 

© Shutterstock

Har richterskalan en gräns?

Det finns inget teoretiskt tak för hur kraftiga jordskalv kan vara, men skalv på över 9,5 betraktas som geofysiskt omöjliga, eftersom spänningarna skulle utlösa ett skalv, innan de blir så kraftiga.

Richterskalans tabell

Richterskalan mäts ofta i ett heltal och en decimal. Skalan är indelad på följande sätt:

  • Styrka 1-2: Svaga skalv utan materiella skador. De märks sällan av människor.
  • Styrka 3: Fortfarande svaga skalv, men med en energi motsvarande ett blixtnedslag.
  • Styrka 4: Känn av människor. Det finns risk för förstörelse som att exempelvis lös puts faller ned.
  • Styrka 5: Vibrationerna känns. Skorstenar och svaga byggnader tar skada.
  • Styrka 6: Skakningarna kan skapa stor förstörelse, där vanliga byggnader tar avsevärd skada.
  • Styrka 7: Kraftiga skalv med omfattande skador. Solida och starka konstruktioner tar stor skada.
  • Styrka 8: Jordskalvssäkrade konstruktioner tar stor skada. Energin motsvarar en stor atomsprängning.
  • Styrka 9: Våldsamma, omfattande och allt förstörande skakningar.

Jordskalvet i Indiska oceanen 2004 uppmättes till 9,0 på richterskalan. Det hade extrema konsekvenser, eftersom det drabbade ett tätbefolkat område. 

© Shutterstock

Richterskalans största jordskalv

Det kraftigaste jordskalv som registrerats inträffade utanför Chiles kust den 22 maj 1960. Undersökningar visar att det mätte omkring 9,5 på Richterskalan.

Skalvets epicentrum låg 150 kilometer från kusten, som var ett glest befolkat område, så ”bara” 6000 personer miste livet till följd av skakningar och tsunami. Tsunamin rörde sig tvärs över hela Stilla havet, och då den 22 timmar senare nådde Japan, kunde man tillfoga ytterligare 200 personer till de döda.

Skalvet i Indiska oceanen 2004 mätte 9,0 på Richterskalan, vilket betyder att det var betydligt svagare. Eftersom kusterna är tättbefolkade, blev konsekvenserna dock allvarliga.

Kraftiga jordskalv är sällsynta

Så kraftiga jordskalv är lyckligtvis sällsynta. Sedan år 1900, då man började göra systematiska registreringar, har det i genomsnitt inträffat mindre än ett skalv om året med en styrka på över 8,0. 

Som jämförelse kan nämnas att det inträffar 150 000 skalv med en styrka på 3,0–8,0

Jordskalv i Europa

Sydeuropa är mer utsatt för ödeläggande skakningar, eftersom det ligger mycket nära gränsen mellan de afrikanska och eurasiska kontinentalplattorna.

Jordskalv i Sverige

Jämfört med andra delar av Europa är jordskalv något vi sällan är rädda för i Norden.

Jordskalv är utlösning av spänningar i gränsområden mellan de stora tektoniska plattorna och eftersom Norden ligger långt från plattgränserna upplever vi inte förstörande jordskalv särskilt ofta.

Däremot är Sydeuropa och speciellt Italien mer utsatt för jordskalv, eftersom det ligger mycket nära gränsen mellan de afrikanska och eurasiska kontinentalplattorna.

I Norden har vi svaga skalv och skakningar - ofta flera som känns, men som nästan aldrig har allvarliga konsekvenser. Generellt sett drabbas Norden av små jordskalv eller skakningar om uppmäter 1-4 på Richterskalan.

Håll blåsten borta

Med en Illustrerad Vetenskap nära tillhands är det lättare att förstå vad som händer i naturen runt omkring dig – från minsta lilla blomma till de mest våldsamma och glupska rovdjur. Om du börjar prenumerera nu får du ett erbjudande som rustar dig inför kommande äventyr utomhus. Du får:

  • En smart vindjacka – så håller du vinden borta under hösten.
  • Två nummer av Illustrerad Vetenskap – så att du blir uppdaterad på den senaste forskningen
  • Exklusiv åtkomst till Moreshop – en webbutik för prenumeranter där du kan köpa verktyg, sportkläder, klockor och tillbehör till hemmet med upp emot 70 procents rabatt.

Du får allt till ett riktigt bra pris: Bara 109 kronor.

TA DEL AV DITT ERBJUDANDE HÄR

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: