Leder klimatförändringarna till fler jordbävningar?
Har den globala uppvärmningen någon effekt på jordens geologi? Kan den höga temperaturen exempelvis utlösa fler jordbävningar?
Förändringar i klimatet leder med högst sannolikt till fler jordbävningar – och vulkanutbrott. Det dokumenterade den brittiske geologiprofessorn Bill McGuire 2013.
Kopplingen uppstår när högre temperaturer får de stora istäckena att smälta, så att havsnivån stiger. Det förändrar hur vikten fördelas på jordskorpan, så att de stela skorpplattor som flyter runt på jordens mjuka inre, sjunker ned på vissa platser och stiger uppåt på andra. Båda delar kan utlösa jordbävningar.
Det är däremot en lite annorlunda process som utlöser vulkanutbrott. När en stor vikt flyttas minskar trycket nere i skorpan, vilket sänker smältpunkten för berget, så att magma bildas.
Smält is skakade Skandinavien
Processen bakom vanligare förekommande jordbävningar har bland annat dokumenterats i Skandinavien, som täcktes av upp till tre kilometer is under den senaste istiden.
Kedjereaktion utlöser naturkatastrofer
Klimatförändringar flyttar runt vatten och is, vilket förändrar trycket i jordskorpan med våldsamma konsekvenser.
Vatten pressar ned havsbottnen
När havsnivån stiger ökar vattentrycket i havsbottnens jordskorpa. De båda sidorna om en brottzon, kallad en förkastning, pressas bort från varandra och öppnar upp så att jordbävningar lättare uppstår.
Pressen på kontinenterna ökar
Stigande havsnivåer ger extra tryck vid kontinenternas kanter. Det kan både skapa helt nya förkastningar och utlösa jordbävningar under vatten, vilka framkallar tsunamier.
Smältande is lättar trycket
Vikten från en glaciär eller en inlandsis kan låsa en förkastning i jordskorpan med sin vikt. När isen smälter lättar trycket på jordskorpan, vilket leder till fler jordbävningar.
Isbrist ger vulkanutbrott
När glaciäris smälter minskar trycket i jordskorpan, vilket leder till att bergets smältpunkt sjunker. Därmed uppstår ny eller mer magma, så att risken för vulkanutbrott ökar.
När isen smälte exploderade antalet jordbävningar – även våldsamma skalv som dem som drabbade Turkiet och Syrien den 6 februari 2023.
Lyckligtvis ebbade skalven ut igen efterhand som trycket normaliserades. I dag drabbas vi sällan av jordbävningar som är kraftigare än cirka Mw 5 i nordvästra Europa. Mw står för "moment magnitude" och motsvarar ungefär den mer kända, men föråldrade, Richterskalan.
Jordbävningar har en naturlig cykel
Även om mycket pekar i den riktningen, så har sambandet mellan klimatförändringar skapade av människan och frekvensen av jordbävningar inte dokumenterats. Det är geologernas dataserie fortfarande för kort för. Samtidigt hamnar det eventuella sambandet i skuggan av den naturliga cykeln för antalet stora jordbävningar.
Forskarna är osäkra på exakt vad den naturliga variationen beror på, men statistik över stora jordbävningar har visat att de kulminerar ungefär vart 32:a år.