Frekvensen av jordskalvglobalt sett är tämligen konstant, även om antalet varierar från år till år. Tittar vi till exempel på antalet skalv mellan styrka 7 och 8 på richterskalan, så är det i genomsnitt 17 om året. Vissa år, som 1986 och 1989, inträffade bara sex skalv, och andra år, som 1943, över 30, men sett över längre perioder på 50 eller 100 år är antalet konstant.

Att vi ändå upplever det som om jordskalv är mycket vanligare i vissa perioder beror på att vi bara hör talas om de få som antingen är extremt kraftiga eller får särskilda konsekvenser för oss – det kan till exempel vara för att de utlöser en tsunami. Sett ur mänsklig synvinkel kan effekten av ett jordskalv således inte anges i en siffra på richterskalan utan bör i stället räknas i människoliv, materiell förstörelse och ekonomiska förluster.

Av de 17 årliga skalv som ligger mellan 7 och 8 på richterskalan hör vi kanske talas om ett som verkligen är förödande. Därför minns vi jordskalvet som drabbade Haiti den 12 januari 2010 och möjligen kostade ända upp till 300000 människor livet – medan vi glömmer jordskalvet som drabbade den japanska ögruppen Ryukyu sex veckor senare, och detta trots att de både mätte precis 7,0 på richterskalan.

Att antalet jordskalv över tid är konstant är logiskt med tanke på de processer som ligger bakom. Jordskorpans plattor rör sig som en följd av en jämn kraft från jordens inre. Det betyder också att spänningen i den zon där två plattor kolliderar byggs upp i ett jämnt tempo. Över tid är det därför samma mängd energi som utlöses vid ett jordskalv.