Med hjälp av datorsimuleringar har geologer nu hittat en möjlig förklaring till en speicell sorts jordskalv som inträffar på ett djup där det inte borde vara möjligt.
Jordbävningar inträffar vanligtvis ner till ett djup av cirka 70 kilometer. Fasta plattor av sten gnids mot varandra vilket gör att det uppstår en spänning.
Spänningen utlöser ett jordskalv som i värsta fall kan orsaka en katastrof på ytan.
Längre nere i marken innebär värmen att stenmaterialet är så pass mjukt att spänningarna inte kan byggas upp på samma sätt, men trots detta uppstår det jordskalv på mellan 300 och 700 kilometers djup.
Endast de finaste diamanterna slipas och används i smycken.
Tre fakta om diamanter
Recept: Kol pressas hårt i 2 000 grader i miljontals år.
Antal: Hittills har vi grävt upp totalt cirka 28 ton diamanter från gruvor runt om i världen.
Störst: 1895 hittades en rådiamant i Brasilien. Diamanten vägde 633,4 gram och delades upp i små bitar.
Forskare har misstänkt att det kan bero på en annan slags process där vatten plötsligt friges och efterlämnar håligheter vilket gör att stenmaterialet kollapsar och därmed utlöser ett jordskalv.
Problemet med den teorin är dock att geologer inte har kunnat redogöra för hur vattnet har nått ned så pass djupt. Men nu har diamanter lett en grupp forskare på spåret till en förklaring.
Ädelstenarna bildas av kol under hög temperatur och hårt tryck på hundratals kilometers djup, och bildandet kräver vatten.
Diamanterna innehåller små föroreningar från det omgivande materialet och nu har analyser visat att en del av föroreningarna är mineraler som härstammar från ytan.
Sten håller kvar vattnet
Detta gjorde att forskarna med hjälp av datorer simulerade de nedåtgående geologiska rörelserna, och slutsatsen är att gammalt stenmaterial från ytan kan kapsla in vatten och föra det vidare ned i djupet.
När temperaturen når 580 grader kan stenen inte längre hålla kvar vattnet. Istället friges det och bildar håligheter, vilket orsakar de djupa jordbävningarna.