Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Jordskalv får väg att kollapsa

Jordbävningar kan förskjuta tid och rum

Jordbävningar uppstår längs jordskorpans plattgränser. De flesta är ofarliga, men om skakningarna är tillräckligt kraftiga kan de flytta hela städer, rubba jordens rotation och till och med korta ned dygnet med någon millisekund.

Jordbävningen pågick i tio minuter och uppmättes till minst 9,5 på richterskalan.

De underjordiska skakningarna var så kraftiga att de förändrade jordens massfördelning, accelererade planetens rotation om sin egen axel och kortade ned dygnets längd med 1,26 millisekunder.

"Det var som om jorden hade förvandlats till ett rep, som om Gud hade tagit tag i och gett det en rejäl pisksnärt", berättade ett ögonvittne senare om jordbävningen.

I kölvattnet på kraftiga jordbävningar uppstod tsunamier med vågor på ända upp till tio meters höjd.

Först brakade vågorna in på Chiles kuster. Senare härjade tsunamin så långt bort som Hawaii, Filippinerna och Japan.

Se videon: Jordbävning i Chile utlöser tsunami

Animerad tidslinje över tsunamin som uppstod i kölvattnet av det kraftiga jordbävningen i Chile 1960. Tsunamin färdades tvärs över Stilla havet i åtskilliga hundra kilometer i timmen. Vågor på över tio meter brakade in över kusterna. Värst gick det för Hawaii och Japan, där 61 respektive 139 människor dödades av vattenmassorna.

Hur uppstår en jordbävning?

Jordbävningen i Chile 1960 ledde till att drygt 3 000 människor skadades, knappt 1 700 dog och drygt två miljoner personer blev hemlösa. För Chile var det tyvärr varken första eller sista gången landet skakades av en jordbävning.

Utanför den sydamerikanska västkusten gränsar tre av jordskorpans tektoniska plattor mot varandra.

Jordskalv - tektoniska plattor

Jordens skorpa består av sju stora stenplattor samt flera mindre plattor. De stela plattorna i skorpen “driver” runt ovanpå manteln, som är närmare jordens inre och därför varmare och mjukare. På vissa platser kolliderar plattorna med varandra. Jordskalv uppstår genom att plattorna antingen drar sig från varandra, stöter ihop eller skrapar mot varandra.

Det är vid dessa plattgränser som alla jordbävningar uppstår. Skakningarna sker när uppbyggda spänningar i jordskorpan utlöses, genom att plattorna dras ifrån varandra, kolliderar eller skaver mot varandra.

De kraftigaste jordbävningarna uppstår vanligtvis när plattorna stöter ihop och en oceanplatta, som utgör botten av oceanerna, knuffas in under en mycket tjockare kontinentalplatta som utgör jordens yta.

En sådan plattgräns heter också subduktionszon och det är en sådan zon som Chile är granne med.

Så uppstår en jordbävning

De flesta jordbävningar uppstår där jordens plattor gränsar till varandra. Jordbävningar uppstår genom att plattorna dras ifrån varandra, kolliderar eller skaver mot varandra.

Hur mäts en jordbävning?

Jordbävningar mäts med hjälp av seismografer. En enkel seismograf består av ett lod, som är upphängt i en fjäder. När jorden skakar flyttar seismografens ram i förhållande till det upphängda lodet.

Jordbävningens styrka beräknas genom att mäta det maximala utslaget i seismografen och jämföra det med avståndet till jordbävningen. Forskarna kan beräkna avståndet i jordbävningens epicentrum och dess belägenhet genom att avläsa exakt när skakningarna nådde fram till olika seismografer.

En jordbävnings storlek beskrivs utifrån richterskalan, som skapades 1935 av seismologen Charles Francis Richter.

Sedan 1900 har jorden skakats av drygt 10 000 kraftiga jordbävningar – med en styrka på sex eller mer på richterskalan. Det visar en genomgång som U.S. Geological Survey har genomfört.

Seismograf mäter jordskalv

Richterskalan

Jordbävningens styrka mäts på richterskalan med hjälp av en seismograf. Styrkan anges ofta med ett heltal och en decimal.

  • Styrka 1–2: Svaga skalv utan materiella skador. Människor märker sällan av dem.
  • Styrka 3: Svage skalv men med en energi motsvarande ett blixtnedslag.
  • Styrka 4: Människor känner av dem. Skalven medför risk för förstörelse, exempelvis kan lös puts falla ned.
  • Styrka 5: Vibrationerna är kännbara. Skorstenar och svaga byggnader tar skada.
  • Styrka 6: Skakningar kan skapa stor förstörelse, då vanliga byggnader tar betydlig skada.
  • Styrka 7: Kraftiga skalv med omfattande skador. Solida och starka konstruktioner tar betydlig skada.
  • Styrka 8: Jordbävningssäkra konstruktioner tar betydlig skada. Energin motsvarar en stor atomsprängning.
  • Styrka 9: Våldsamma, omfattande och förödande skakningar.

Hur ofta drabbar jordbävningar?

Några av de värsta jordbävningarna på senare tid har ägt rum under detta årtusende.

Den dödligaste jordbävningen drabbade Indonesien 2004 och skickade en tsunami genom Indiska oceanen, som slutade med att ta livet av upp emot 230 000 människor.

2010 och 2011 drabbades Chile respektive Japan av några av de kraftigaste jordbävningarna i modern tid. Jordbävningarna krävde tusentals människoliv och orsakade förstörelse för miljardtals kronor.

2004: Jordbävning utlöste enorma dödliga vågor

Den 26 december 2004 skakades Indiska oceanen av en våldsam havsbävning. Jordbävningens epicentrum utanför den indonesiska ön Sumatra och med en styrka på 9,1 på richterskalan förflyttades hela ön 36 meter i sydvästlig riktning.

Den egentliga katastrofen ägde dock rum först efter jordbävningen. Med enorm kraft hade jordbävningen förflyttat 30 kvadratkilometer vatten och skickade en serie upp emot 30 meter höga vågor mot de kringliggande kusterna.

Med en topphastighet på upp emot 40 km/h brakade vågorna in på land och förstörde allt i sin väg.

Men även om det kanske känns som om vi drabbas av jordbävningar oftare är antalet jordbävningar världen över tämligen konstant – det varierar bara en hel del från år till år.

Enligt National Earthquake Information Center (NEIC) förekommer det omkring 20 000 jordbävningar varje år. Det motsvarar 50 jordbävningar om dagen.

Statistiskt sett drabbar en mycket stor jordbävning som mäter åtta eller mer på richterskalan vanligtvis mellan noll och två gånger om året.

Jordbävningar som mäter mer än sju på richterskalan inträffar 10–20 gånger om året, medan jordbävningar över sex på samma skala inträffar cirka 150 gånger om året.

Kan man förutspå en jordbävning?

Det gäller att vidta de nödvändiga åtgärderna och ställa in sig på värsta tänkbara scenario för invånarna i de städer som ligger i ett område där kraftiga jordbävningar ofta förekommer.

Än så länge är det nämligen fortfarande omöjligt att förutspå exakt var och när det uppstår en kraftig jordbävning.

I Japan och i synnerhet huvudstaden Tokyo har man tagit konsekvenserna av att vara belägna i ett av världens värsta jordskalvsområden på största allvar.

Nio av tio större byggnader i miljonstaden är säkrade mot jordbävningar. Höghusen har pendlar på taken som sätts i svängning under en jordbävning. Det jämnar ut skakningarna så att byggnaden inte störtar ihop utan istället bara svajar fram och tillbaka.

Att katastrofen kommer att inträffa är forskare säkra på. De uppskattar att det är 70 procents risk att Tokyo drabbas av en jordbävning på en styrka på 7,0 eller högre på richterskalan före 2050.

Som det står i den instruktionsbok rörande jordbävningar som är tryckt i miljonupplaga och utdelad till varje hushåll i Tokyo:

"Det här är inte någon 'tänk om'-historia. Den kommer med säkerhet att bli verklighet under en snar framtid.”

2011 drabbades Japan av det kraftigaste jordskalvet i landets historia. Precis som vid jordskalvet i Indiska oceanen år 2004 utlöste det en förödande tsunami mot flera kustområden.

Jordbävningar i Norden

Kraftiga jordbävningar är sällsynta på våra breddgrader.

Det beror på att Skandinavien ligger relativt tryggt mitt på den så kallade Eurasiska kontinentalplattan – långt ifrån de stora förkastningszonerna ute i Atlanten, som ger upphov till de största jordbävningarna.

Svaga skalv och skakningar, som hamnar mellan 1 och 4 på richterskalan, förekommer emellanåt. De märks dock sällan av och får så gott som aldrig några allvarliga konsekvenser.

Då och då spricker marken under våra fötter upp i skrevor. Det hände bland annat 1904, då Oslo-området drabbades av ett skalv med en styrka på 5,4 på richterskalan. Den största jordbävningen någonsin i Norge ägde rum 1819 i Nordland. Det uppmättes till 5,8 på richterskalan.

När så våldsamma jordbävningar någon sällsynt gång förekommer i Norden beror det på ett aktivt geologiskt förflutet som har lämnat ärr efter sig i det 3,5 miljarder år gamla urberget.

Dessa ärr ligger fortfarande som svaga zoner som kan utlösa jordbävningar när de utsätts för tryck, sträckningar och vridningar i olika riktningar.

Jordbävning i Norge, 2008

Den 21 februari 2008 skakades Svalbard av den kraftigaste jordbävningen sedan Norge började registrera skakningar i berggrunden för drygt 100 år sedan. Skalvet drabbade enligt norska seismologer 6,0 på richterskalan.

Jordbävningens epicentrum låg ute i Norska havet mellan Svalbard och Norges fastland. Hade det ägt rum i ett bebyggt område hade det enligt norska seismologer orsakat omfattande förstörelse och många döda.

Jordbävning i Danmark, 2008

Små jordbävningar drabbar Danmark relativt ofta. Danmarks och Grönlands geologiska undersökningar, GEUS, har registrerat 2 666 jordbävningar i Danmark sedan 1930.

En av de kraftigaste jordbävningarna drabbade Danmark den 16 december 2008. Epicentrumet låg cirka 40 kilometer öster om Malmö, och skalvet uppnådde 4,7 på richterskalan. Enligt GEUS kunde skakningarna registreras så långt bort som i Thailand.

Jordbävning i Sverige, 2014

På eftermiddagen den 15 september 2014 drabbades mellersta Sverige av en jordbävningen som sände skakningar genom hela landet. Ingen kom till skada, men flera rapporterade att deras hus hade skakat.

Nära ögruppen Koster uppmättes jordbävningen till 5,5 på richterskalan. Om den mätningen stämmer är skalvet det kraftigaste i Sverige på mer än 100 år.

Jordbävning i Finland, 2000

Finland drabbas årligen av åtskilliga jordbävningar, men det är få som gör något väsen av sig uppe vid jordens yta.

I området Kuusamo, som ligger omkring 200 kilometer nordost om staden Oulu, är den seismiska aktiviteten hög. Enligt Helsingfors universitets seismologiska institut förekommer mellan 15 och 30 jordskalv om året i detta område.

Den största jordbävningen i Finland på senare tid drabbade Kuusamo år 2000 och uppmättes till 3,0 på richterskalan. Inga människor kom till skada under skakningarna.

Topp-5: De kraftigaste jordbävningarna

Vår historia är full av kraftiga jordbävningar som har förvandlat hela städer till grus och krävt tusentals dödsoffer.

Illustrerad Vetenskap har listat de kraftigaste jordbävningarna från 1900-talet och framåt.

  1. Kamtjatka, Ryssland, den 5 november 1952
    Styrka: 9,0 på richterskalan
    Omkomna: Cirka 2 500

  2. Tohoku, Japan, den 11 mars 2011
    Styrka: 9,1 på richterskalan
    Omkomna: Cirka 18 000

  3. Sumatra, Indonesien, den 26 december 2004
    Styrka: 9,1 på richterskalan
    Omkomna: Cirka 227 000

  4. Prins William Sound, Alaska, den 27 mars 1964
    Styrka: 9,2 på richterskalan
    Omkomna: 140

  5. Valdivia, Chile, den 22 maj 1960
    Styrka: 9,5 på richterskalan
    Omkomna: Cirka 1 700

Läs också:

coronavirus
Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

81 minuter
Jordskalv

Historiens fem kraftigaste jordbävningar

2 minuter
NB_u47 Svalbard
Naturen

5 finurliga fakta om Svalbard

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj