När en ny ö dök upp i den södra delen av Stilla havet 2015, så innebar det inte bara en mycket speciell chans för geologer och vulkanologer, utan även för biologer och ekologer.
Upptäckten av den nya ön gav dem en unik möjlighet att studera hur ekosystem uppstår och utvecklas.
Ön Hunga Tonga uppkom efter ett vulkanutbrott 2015, men redan 2022 utplånades den av ett ännu större utbrott från samma vulkan.
Under de sju år då den existerade gjorde en amerikansk forskargrupp emellertid ett flertal anmärkningsvärda upptäckter som de nu har sammanfattat och publicerat i den vetenskapliga tidskriften mBio.
Mikrober i mängder
I en av studierna hittade forskarna, till sin stora förvåning, ett helt samhälle av mikrober som lever genom att förbränna svavel och atmosfäriska gaser på samma sätt som organismer som lever i exempelvis varma källor och i så kallade hydrotermiska ventilationskanaler, det vill säga ett slags sprickor i havsbottnen som släpper ut uppvärmt vatten.
"Vi räknade exempelvis med att hitta den sorts organismer som ofta finns när en glaciär drar sig tillbaka, men i stället hittade vi den här unika gruppen av mikrober som förbränner svavel och gaser", säger Nick Dragone, som är ekolog, med expertis i mikrober, vid Colorados universitet, till Science Alert.
Dragone och de övriga forskarna samlade in 32 jordprover från havsnivån till toppen av vulkanöns krater, varpå de analyserade dna från de levande organismerna i proverna.
Enligt Dragone skulle det vara begripligt om de första mikroberna på en ny ö kom från det kringliggande havet eller via fåglar, men det ser inte ut att vara fallet på Hunga Tonga.
Han gissar att de mikroskopiska bakterierna i stället har hittat till ön via berggrunden.
"Mikroberna påminde mest om dem man hittar i varma källor som i exempelvis Yellowstone och andra vulkaniska system. Vår bästa gissning är därför att mikroberna kommer från källor som dessa", förklarar Dragone.
Kort besökstid
Även om de stora jordbävningarna förekommer med jämna mellanrum, så är det otroligt sällsynt att forskare får möjlighet att observera nya och helt orörda ekosystem.
Hunga Tonga är faktiskt bara den tredje ön i sitt slag som har överlevt i mer än ett år och som forskare har kunnat observera under en längre period.
"Vi är självfallet besvikna på att ön har försvunnit, men nu har vi å andra sidan en massa kunskaper om vad som händer när öar bildas", säger Dragone och förklarar vidare:
"Så om något liknande skulle hända igen kommer vi definitivt att åka dit och samla in mer data. Nu har vi nämligen en färdig plan för hur vi ska gå till väga i en sådan situation."