Miljardföretag ska väcka gigantisk urtidsfågel till liv
Fågeln har inte setts till sedan 1600-talet, då den antas ha utrotats till följd av jakt.
Ett privat amerikanskt företag har föresatt sig att återuppliva en utdöd jättefågel som senast observerades i det afrikanska öriket Mauritius för 350 år sedan.
Hade du anlänt till den tropiska örepubliken Mauritius för 350 år sedan, kunde du ha haft turen att få syn på en ovig, men vänligt sinnad jättefågel.
Den så kallade dronten, som ser ut som en korsning mellan en förväxt duva och en jättekalkon, levde nämligen ett fredligt liv på den afrikanska ön.
Ända tills nybyggare började anlända till Mauritius stränder.
Den klumpiga fågeln, som var en meter hög och vägde omkring 20 kilo, var nämligen inte rädd för människor – trots att den hade all anledning att vara det.
Arten antas därför ha beseglat sitt eget sorgliga öde genom att obekymrat ha sökt upp de nederländska sjömännen som anlände till öriket under 1500- och 1600-talen.
De sjömän som troligtvis till slut utrotade dronten fick god hjälp av andra arter, exempelvis de apor och råttor som människan förde med sig till öriket, som antas ha livnärt sig på jättefågelns ägg.
Surrogatduva ska lägga ägg
Nu ska ett amerikanskt miljardföretag korrigera den evolutionära tragedi som drabbade dronten.
Teknikjätten Colossal Biosciences har nämligen lovat att återuppliva arten med hjälp av stamcellsteknik.
Beth Shapiro, som är företagets ledande forskare, förklarar för den brittiska tidningen The Guardian att hennes fascination för jättefågeln sträcker sig mer än två årtionden tillbaka, till den tid då hon studerade och såg en dront på en museiutställning.
Fågeln är det senaste utskottet på företagets verksamhet. De har redan tidigare lovat att återuppliva mammuten och pungvargen.
Det framstormande teknikföretaget har enligt egen utsago redan lyckats sekvensera drontens hela arvsmassa från benprover och andra fragment – de har alltså med andra ord kartlagt alla dess gener.
Nästa steg blir att manipulera generna i en cell från en närstående levande släkting, som i drontens fall troligen är nikobarduvan, så att duvans genom motsvarar den utdöda fågelns.
Här är en illustration av fågeln, som också har smeknamnet "Dodo" – inspirerat av portugisiskans "doudo" eller "dumbom" på svenska. Dronterna levde av frukter och nötter och byggde sina reden på marken, vilket gjorde dem till lätta byten för både människor och djur.
Den genmanipulerade cellen ska därefter användas till att skapa ett embryo – ett tidigt foster – och sättas till världen i ett ägg som läggs av en levande surrogatduva.
Forskarna hoppas att den fågelunge som kläcks ska se ut som en korsning mellan nikobarduvan och dronten.
"Mycket, mycket komplicerat"
En fågel som återskapas på detta sätt blir alltså en hybrid som liknar sin utdöda artfrände utan att vara en exakt kopia.
Enligt Ewan Birney, vice VD för European Molecular Biology Laboratory, som inte deltar i projektet, förklarar för The Guardian varför planen är "mycket, mycket komplicerad".
Han pekar på ett flertal etiska frågeställningar som dyker upp i kölvattnet av företagets kungörelse. Vilket syfte tjänar återupplivningen? Och bör vi inte fokusera resurserna på att rädda de nu levande djurarter som hotas av utdöende i stället för att tillbakabringa de som har dött ut för länge sedan?
Enligt Colossal Biosciences själva har återupplivningen av utdöda arter ett större syfte; att vi kan bli klokare på hur vi ska gå till väga för att förhindra att nu levande arter utrotas.
Företaget ska spendera 150 miljoner dollar på att väcka fågeln till liv och siktar på att en drontliknande fågel kläcks inom de närmaste av sex åren.