Varför torkar Aralsjön ut?

Aralsjön krymper ihop mer och mer. Vad beror det på och vad kan man göra?

Aralsjön i sitt uttorkade stadium
© Shutterstock

Aralsjön i Centralasien, som en gång i tiden var världens fjärde största sjö, är en skugga av sitt forna jag. På många platser har vattnet dragit sig 75 kilometer tillbaka från den ursprungliga vattenlinjen och hela ekosystemet har förändrats. Katastrofen beror på flera misslyckade konstbevattningsprojekt. Runt sjön odlades sedan 1960-talets början stora mängder bomull. Bomull kräver mycket vatten, och därför anlade man ett nät av kanaler som tog vatten från områdets stora floder, Amudarja och Syrdaja. Man tog dock så mycket vatten att floderna var nästan tömda, när de kom fram till sjön. Den stora vattenförbrukningen berodde på att vissa av kanalerna läckte, och att flera inte var täckta, vilket gjorde att vattnet avdunstade. Man lade även om utloppet från en av huvudkanalerna till Kaspiska havet och inte till Aralsjön. Då vattnet drog sig tillbaka blev klimatet mer fientligt med glödande heta somrar och iskalla vintrar. Kraftiga vindar piskade upp damm som innehöll pesticider, vilket gjort att området idag har en av de högsta barnadödligheterna i världen. Samtidigt har det rika och varierande djurlivet försvunnit. Nyligen beslutade världsbanken sig för att finansiera en omfattande byggnation av jättedammar som påbörjades i slutet av 2002. Så kanske finns det åter hopp för Aralsjön.