Vetenskapen arbetar för högtryck med att hitta möjliga lösningar på den globala avfallskrisen och kanske kan de få en handräckning av zophobaslarven, som också har namnet supermask och används som foder till större sällskapsdjur.
En grupp forskare från Queensland University i Australien har kommit underfund med att den säregna masken kan överleva på en diet som uteslutande består av polystyren. Det är ett plastmaterial vi känner igen från frigolit, som används i många olika sammanhang, i allt från kylväskor till fiskeindustrin och isoleringsplattor inom byggnad.
Polystyren är svårt att bryta ned, smulas lätt sönder och hamnar ofta i världshaven, men finns även ansamlat på enorma soptippar.
Zophobaslarven producerar ett speciellt enzym när den bryter ned plastmaterialet polystyren, som forskarna nu ska försöka att imitera syntetiskt.
Har bara ett mål i livet
Men då är det ju tur att zophobaslarven bara har ett enda mål här i livet – att gå upp så mycket i vikt som överhuvudtaget är möjligt, så att den kan vidareutvecklas till en art av svartbaggen, även kallad zophobas morio.
De australiska forskarna har i laboratorieförsök observerat att transformeringen kan lyckas i 66,7 procent av de fall, då larverna uteslutande utfodras med polystyren.
Det vill säga att masken har potential att bli en enastående "avfallsutplånare", som kan hjälpa till att bryta ned ett material som hör till de största bovarna för den globala uppvärmningen.
Zophobas morio är en art av svartbaggen, vars larver är kända under namnen supermask, moriomask eller bara Zophobas. Supermaskar är tillsammans med mjölmaskar – Tenebrio molitor-larver besprutade med ungdomshormon – vanlig föda till kräldjur som är husdjur.
Forskare föreslår enorma maskfarmar
I naturen lever zophobaslarven av ruttet trä, blad och rester av djur.
Den producerar ett speciellt enzym i sitt tarmsystem i samband med att den äter sig igenom födan och detsamma gäller tydligen när den förtär polystyren
En möjlighet, säger forskarna, kunde vara att anlägga enorma maskfarmar med miljontals zophobaslarver, som fodras med polystyren.
Men det skulle vara mer lönsamt att hitta ett syntetiskt sätt att framställa det speciella tarmenzymet.
Genom att smörja in en specialframställd enzymcocktail över sönderdelat polystyrenavfall skulle det bli möjligt att bryta ned avfallet biologiskt.
Sedan kan mikrober transformera det nedbrutna polystyrenet till bioplast av olika slag.