En gigantisk ångrenare har klarat det som giftexperterna suktat efter i årtionden: Att avlägsna så gott som samtliga gifter från förorenad mark.
Allt sedan september 2018 har kemiingenjörer från det danska företaget Krüger testat en banbrytande ny teknik på en 40 ton stor sandhög vid en giftdeponering utanför Harboøre på den danska västkusten.
Här deponerade kemikaliefabriken Cheminova mellan 1957 och 1962 sitt giftavfall i sandklitterna som vetter mot Nordsjön – här dumpades bland annat fem ton kvicksilver och 15 ton pesticider.
Resultatet av det stora försöket har just publicerats – och det är häpnadsväckande: 99,5 procent av kvicksilvret och 100 procent av pesticiderna har försvunnit som – ja, ånga i solen.
Ånga och vakuum suger ut giftet
Metoden, som hittills bara utförts i laboratorium, går ut på att värma upp marken under lång tid så att gifterna förångas och kan sugas ut ur marken med hjälp av kraftiga vakuumpumpar.
Tidigare har man lyckats få bort pesticider – det vill säga växt- eller insektsgifter – på samma sätt, men aldrig kvicksilver eftersom det lätt övergår till andra föreningar och därför är svårt att kontrollera.
Men nu har kemiingenjörerna hittat rätt kombination av temperatur och reningsfilter så att de för första gången kunde avlägsna i stort sett samtliga giftrester på en gång.
Så fungerar tekniken:
1. Värmeelement borras ned
En strömförande metallstång i ett stålrör borras ned i den förorenade marken. Motståndet i metallen gör att temperaturen stiger och marken värms upp till 300–350 °C.
2. Gifter förångas
Kvicksilverföreningarna i marken förångas långsamt i takt med att molekylerna blir varma nog att lösgöra sig från vätskor och fasta ämnen, och övergå till gasform.
3. Borrade brunnar fångar upp ånga
Värmen torkar upp marken som krymper och ger mer plats för att förångat gift kan ledas till uppsamlingsbrunnar placerade tillsammans med värmeelementen.
4. Vakuumpumpar suger upp gift
En kraftig vakuumpump skapar undertryck i uppsamlingsbrunnar och suger ut kvicksilver ur marken. Nästan 100 procent av gifterna kan fångas upp så här.
5. Kylkammare fortätar gas
Ånga som sugs upp kyls ned i en kammare. Rent kvicksilver förtätas till vätska medan andra kvicksilverföreningar och vatten och bekämpningsmedel förblir i gasform.
6. Separator skiljer ut vätska
Kvicksilver i vätskeform separeras genom centrifugering från annan kondenserad vätska. Det är möjligt eftersom kvicksilvret har betydligt större massa. Vätskan körs till deponering.
7. Kolfilter renar gaser
Poröst kol fångar upp tusentals kvicksilvermolekyler ur mikroporer. Det aktiva kolet är dessutom impregnerat med svavel som binder kvicksilver och bildar cinnober, ett relativt ofarligt kvicksilvermineral.
Giftrenaren kan få stor betydelse
Potentialen med tekniken är stor eftersom reningen av mark kan ske på plats och inte, som tidigare, genom att den giftiga jorden måste grävas upp, köras bort och deponeras eller rensas på kemisk väg på en speciell anläggning.
Det gör processen både billigare och mer miljövänlig, då uppgrävning, transport och efterbehandling kräver både mycket personal och energi.
Bara i Europa finns det så vitt man vet 340 000 förorenade platser och just tungmetaller – som kvicksilver – utgör 37 procent av de totala föroreningarna.
16 procent av alla dödsfall i världen beror på föroreningar i mark, luft och vatten. Det motsvarar cirka nio miljoner människoliv.
Den danska regeringen beviljade omedelbart 600 miljoner danska kronor efter det lovande testet att använda för att få bort så kallade generationsföroreningar, det vill säga föroreningar i marken som främst beror på utsläpp från industrier för flera decennier sedan.
Därför är kvicksilver och pesticidgifter farliga
Ämnena kan hamna i människans kropp via vatten eller livsmedel.
Kvicksilver:
Tungmetallen ackumuleras i livsmedelskedjan och kan exempelvis övergå från förgiftade alger i vattnet till kräftdjur och därifrån till fiskar och vidare till människor. Kvicksilvet kan hämma det centrala nervsystemet och leda till förlamning och det är i synnerhet skadligt för gravida eftersom ämnet binder sig till forstrets hjärnceller och kan leda till hjärnskador. På Cheminovas giftdeponering överstegs gränsvärdet för kvicksilver med 1 000 gånger.
Pesticider:
Växt- och insektsbekämpningsmedel används inom lantbruket och kan sjunka ned i marken vidare ned i grundvattnet. Därifrån kan det hamna i vårt dricksvatten. Tidiga pesticider som exempelvis ethyl-paration – som producerades av Cheminova och som deponerades i fabrikens giftdeponering nära Nordsjön – har senare visat sig också vara giftiga för människor och eventuellt cancerframkallande. Ethyl-paration är i dag förbjudet i hela Europa.
