När dog Döda havet?

Döda havet dog sannolikt för omkring 14000 år sedan. Då torkade den mäktiga Lisansjön ut nästan helt. Vid sin djupaste del efterlämnade den Döda havet som en isolerad sjö utan något avlopp och med extremt hög salthalt. Sjön kan emellertid ha upplevt en biologisk uppblomstring för omkring 5000 år sedan, då vattennivån steg med mer än hundra meter och salthalten samtidigt sjönk. I dag är Döda havet en kraftig saltlake med upp till 340 gram salt per liter på de djupa ställena. Det är tio gånger så mycket salt som i vanligt havsvatten. En liter vatten från sjön väger 1240 gram. Faktum är att det bara är Assalsjön i Djibouti som har en högre salthalt, upp till 40 procent. Döda havet har fått sitt namn för att varken små eller stora djur kan överleva i sjöns salta vatten. Fisk transporterad med Jordanflodens sötvatten dör när den kommer ut i Döda havet, men sjön är trots allt inte helt död. Vissa mikroorganismer trivs i det extremt salta vattnet, och våldsamt vinterregn över öknen runt sjön kan späda ut saltet, så att livet plötsligt blomstrar upp. Efter kraftiga vinterregn åren 1980 och 1992 gjorde Dunaliella-alger och röda, saltälskande bakterier vattnet rött. Algerna kan överleva vid höga saltkoncentrationer genom att producera stora mänger glycerol, som höjer det osmotiska trycket i algen och därmed förhindrar salt från att tränga in. Spatserar man längs Döda havets strand befinner man sig faktiskt 418 meter under havets yta – det är den lägst belägna platsen på jorden. I årtusenden har det mineralrika vattnet använts i hälsosammanhang. Genom tiderna har sjön dessutom levererat balsam till mumifiering av egyptiska faraoner och pottaska till gödning.