När är det minst skadligt att tända en brasa i kaminen?

Jag tycker inte om att frysa, men vill inte heller besvära mina grannar med skorstensrök. Är det bättre att tända en brasa i kaminen i vissa väderlekar, snarare än i andra?

© Shutterstock

Det är minst skadligt att tända en brasa i kaminen när vintern är mild och det blåser. Då ger väderleken ett tjockt så kallat gränslager i atmosfären.

Gränslagret kallas även blandningslagret, därför att det är den mängd luft som partiklar utskjutna från jordytan fort blandas upp med. När blandningslagret är tjockt är luften mycket turbulent, vilket innebär att vinden inte bara blåser vågrätt, utan även lodrätt upp och ned på höjden.

Brasväder samlar partiklar

Ju tjockare blandningslagret är, desto mer luft blandas de skadliga partiklarna från braskaminen upp med. Snabb uppblandning i en stor mängd luft ger en lägre koncentration av partiklar och grannen får mindre anledning att förargas.

Blandningslagrets tjocklek varierar från plats till plats, årstid till årstid och dag till dag. En blåsig sommardag kan den övre gränsen ligga på flera kilometers höjd, medan den på en stilla vinterdag kan ligga så lågt som 100 meter ovanför jorden.

Tyvärr får vi oftast lust att tända i braskaminen när vädret är kallt och stilla. Så det kalla och stilla vädret ökar inte bara behovet att tända en brasa i kaminen – det är dessutom exakt de väderförhållanden som gör skorstensröken till ett stort irritationsmoment för grannen.

Kullerbytteväder kväver oss med rök

Att luften blir tjock av braskaminrök på kalla, stilla vinterkvällar, beror ofta på en så kallad temperaturinversion. Den fångar och håller kvar röken i de nedersta hundra meterna av atmosfären.

© Claus Lunau

1. Temperaturminskning ökar uppblandningen

Normalt är atmosfären varmast vid jordytan och kallare högre upp, vilket får luften att stiga uppåt. Stigningen driver en uppblandning som exempelvis drar rök uppåt och bort.

© Claus Lunau

2. Strålning slår kullerbyttor i luften

Vinterväder och molnfri himmel kan vända temperaturförloppet i atmosfären, när värme från jordytan obehindrat strålar ut i världsrymden. Det kyler ned jordytan och luften precis ovanför den.

© Claus Lunau

3. Rök stöter i taket

Det omvända temperaturförloppet kallas en temperaturinversion. Fenomenet lägger ett tak i atmosfären som röken inte kan passera, så att höga koncentrationer av partiklar lägger sig nära marken.