Hur mycket förorenar krig?

Miljön är nog det sista en soldat i krig tänker på. Men hur mycket förorenar tunga fordon, sprängmedel och brinnande oljeplattformar egentligen?

Miljön är nog det sista en soldat i krig tänker på. Men hur mycket förorenar tunga fordon, sprängmedel och brinnande oljeplattformar egentligen?

Shutterstock

Krig förorenar på många sätt. Satellitbilder från konflikten i Ukraina har exempelvis visat hur luftangrepp på bränsledepåer och raffinaderier i bland annat Lviv, Odessa och Myrhorod har utlöst våldsamma bränder med giftig rök.

Rapporter berättar också om utsläpp från kemiföretag och från en ammoniakledning i Tjernihiv, som träffades av beskjutning.

Okontrollerade skogsbränder kring den förolyckade kärnreaktorn i Tjernobyl i mars 2022 kan dessutom ha spridit radioaktiva ämnen som Cesium-137 och Strontium-90.

Förorening kan vara avsiktlig

Särskilt våldsamma föroreningar uppstår när det används kemiska vapen. Trots att både produktion, förvaring och användning i dag är förbjudet, så dyker användningen av exempelvis senapsgas, klorgas och nervgasen sarin ofta upp i rapporter från krigszoner.

Det skedde bland annat under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet.

Brinnande olja och smutsiga knep kan påverka klimatet i lång tid efter att kriget är över.

© Shutterstock

1. Utsläpp slog alla rekord

När Irak drevs ut ur Kuwait under Golfkriget lämnades alla oljebrunnar öppna och i lågor. Det ledde till världens hittills största oljeutsläpp på 11 000 000 fat.

© Shutterstock

2. Gift blottade fiender

Under Vietnamkriget använde USA 75 miljoner liter agent orange och andra bekämpningsmedel. Löven försvann från träden, så att fienden inte kunde gömma sig, och giftet finns fortfarande kvar i miljön.

© Shutterstock

3. Strålning har försvunnit

Trots att radioaktiva ämnen kan förorena i miljontals år, finns det inte längre någon förhöjd strålning efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget.

Upp emot 10 000 omkom till följd av kemiska vapen och forskare har dokumenterat hur 56 000 iranier fortfarande lider av följderna i form av bland annat permanenta sår, förstörda hornhinnor och cancer.

Armén är ett miljöhot

Militära styrkor förbrukar dessutom fossila bränslen och släpper därmed ut koldioxid från fartyg, flygplan och fordon.

I en studie från 2019 räknade fyra forskare under ledning av miljöforskaren Oliver Belcher från Durham University i England ut att den amerikanska armén 2017 släppte ut växthusgaser motsvarande 23 367 000 ton koldioxid.

Var och en av de 1,5 miljoner anställda släppte därmed ut 16,5 ton koldioxid enbart i kraft av sitt arbete. Det kan jämföras med att en genomsnittlig svensk släppte ut mindre än fem ton.

Om den amerikanska armén vore ett självständigt land skulle det vara världens 47:e största utsläppare av växthusgaser.