Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Hur farligt är mikroplast?

Mikroplast finns överallt i naturen – och i våra kroppar. Men vetenskapen ligger fortfarande steget bakom när det gäller att förstå de små partiklarnas effekt på vår hälsa.

Institute of Hydrodynamics

Mikroskopiska mikroplastpartiklar finns i bordssalt, husdamm, luften, skaldjur, kranvatten och i upp emot 90 procent av allt flaskvatten.

De små partiklarna finns överallt, och varje dag äter, dricker och andas vi in stora mängder av dem. Enligt forskning från i fjol kan det faktiskt handla om upp emot 100 000 partiklar om året per person.

Forskningen i plastens effekt på människokroppen är fortfarande så ny och ofärdig, att det ännu inte finns någon klar konsensus. Men ett mönster börjar så smått att träda fram.

Plast attraherar giftämnen som en svamp

Plast är i sig självt ett inaktivt ämne som inte reagerar med kroppen. Men när vi tillverkar plastprodukter tillsätts ofta andra kemiska ämnen som ger färg, smidighet, värmeresistens och så vidare.

Samtidigt fungerar plast i havet som ett slags svamp, som attraherar föroreningar som exempelvis tungmetaller. De giftiga ämnena samlas kring mikroplastpartiklarna i koncentrationer på upp till 1 000 000 gånger högre än i det omgivande vattnet.

Hör varför det är svårt att mäta hälsoeffekten av mikroplast:

Mikroplast kan med andra ord innehålla ämnen som är giftiga för levande varelser. Studier av djur har visat att vissa sorters plast kan förflytta sig via luftvägarna eller magen vidare ut i blodet eller lymfvätskan, varifrån partiklarna kan spridas och samlas i organ och muskelvävnad.

Forskarna är därför oroliga för att partiklarna på så sätt kan ansamlas i kroppen och skapa infektioner eller långsamt läcka giftiga ämnen till kroppen och orsaka skada.

En studie har exempelvis visat att immunceller som kommer i kontakt med mikroplast dör tre gånger snabbare än normalt.

Men vetenskapen på området är fortfarande ofullständig, och forskarna kan ännu inte definitivt konstatera att plast är farligt för människokroppen. Än så länge kan de dock inte utesluta det, eftersom det som sagt har bevisats att plastpartiklarna både kan bära giftiga ämnen och att de kan ansamlas i varelser över tid.

Mängden mikroplast i naturen kommer att växa markant fram till 2030, då plastproduktionen uppskattas har vuxit med 40 procent. Utvecklingen fick i fjol Världshälsoorganisationen, WHO, att efterlysa intensifierad forskning på området.

Läs också:

Plastikflasker - genbrug
Miljö

GODA NYHETER I KRISTIDER: Plast kan snart återvinnas över 100 gånger

2 minuter
Miljö

Student uppfinner nedbrytbar plast tillverkad av döda fiskar

3 minuter
Gul robot-ubåd på land
Miljö

Självstyrande robotar dammsuger havsbotten efter plast

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj