Därför är cement så smutsigt
Cement är grundsubstansen i betong, som används varje dag till att bygga nya hus, vägar och annan infrastruktur.
Efterfrågan på cement är så stor att den troligen bara överträffas av djur och människans behov av vatten och mat världen över – och cementförbrukningen ökar årligen med drygt två procent.
Cementens stora koldioxidavtryck beror på att den kemiska kombinationen av bland annat kalk, kisel och järn för att mixa ihop krossade material som kalksten, sand och märgel tillsammans kräver temperaturer på upp emot 1 500 grader.
Därför började forskarna från Nanyangs Tekniska Universitet (NTU) i Singapore i en miljövänlig ände när de vid rumstemperatur kan blanda urin från däggdjur och överblivet industriavfall som acetylengas, som bland annat används vid svetsning.
Tryckhållfastheten i jorden med biocement kan enligt forskarna från Singapore hittills nå upp till 1,7 megapascal, som dock ligger en bit ifrån exempelvis fundament i byggkonstruktioner på 35 megapascal.
Koexkrement och hönsskit i cementen
Försöket med biocement i Singapore är långt ifrån det enda där man har experimenterat med att skapa ett både fysiskt och miljömässigt hållbart material i stil med cement.
MIT-forskare från USA har tidigare blandat traditionell cement med vulkanisk aska och uppnått en tryckhållfasthet på 53 megapascal, som dock inte var helt grön.
Forskare i Sydafrika har till och med mixat hönsskit i konventionell cement, medan indonesiska forskare har blandat byggmaterial som koexkrement och lera med mikroorganismer för att utveckla gröna alternativ.
Just mikroorganismer i biocementen har det amerikanska företaget Biomason arbetat med i drygt tio år och under våren fick företaget en kapitalinjektion på 660 miljoner kronor till utvecklingen.
Företaget väntas kunna bidra med att avlägsna 25 procent av cementindustrins koldioxidutsläpp före 2030.