Forskare tillverkar flip-flops av alger

Amerikanska forskare har utvecklat ett algbaserat, biologiskt nedbrytbart material. Det kan användas i skor och flip-flops, som utgör ett överraskande stort miljöproblem.

Amerikanska forskare har utvecklat ett algbaserat, biologiskt nedbrytbart material. Det kan användas i skor och flip-flops, som utgör ett överraskande stort miljöproblem.

Stephen Mayfield/UC San Diego

Forskare från University of California, San Diego, har utvecklat ett polyuretanskum, som huvudsakligen består av alger, och som har så hög kvalitet att det kan användas till att tillverka skor av kommersiell kvalitet.

Det nya biologiskt nedbrytbara materialet kommer att kunna användas till att framställa mellansulor – det vill säga den mjuka sulan mellan inner- och yttersulan i en sko – och till att tillverka flip-flops.

© Stephen Mayfield/UC San Diego

Flip-flops låter kanske som en snäv produkt att lägga så mycket energi på, men enligt forskarna är det faktiskt världens mest populära form av fotbeklädnad och utgör en väsentlig del av det plastavfall som flyter runt i världshaven.

Algolja ersätter petroleum

Det imiterade materialet, polyuretan, är en smidig variant av plastpolymer eller -skum, som används i extremt många olika industriprodukter i dag: allt från madrasser och isolering till färg och rullskridskohjul. Precis som andra sorters plast är polyuretan inte biologiskt nedbrytbar.

Därför har forskarna från Kalifornien under ett antal år experimenterat med polyuretan genom att ersätta de traditionella kemiska byggstenarna – som för det mesta kommer från petroleum – med mer biologiskt nedbrytbara alternativ.

Hör professorn och surfaren Stephen Mayfield från UC San Diego beskriva uppfinningen:

Byggstenarna i det nya polyuretanskummet – monomererna – kommer från algolja, vilket innebär att det bryts ned mycket lättare än oljebaserad plast. Flip-flops av alger kan faktiskt brytas ned på bara 16 veckor, medan plastversionen finns kvar i hundratals år.

Förutom att det är biologiskt nedbrytbart och ogiftigt har algmaterialet även den fördelen att algerna kan växa snabbt i vatten som ändå inte kan drickas och som finns i områden som inte lämpar sig för jordbruk. Materialet kan med andra ord tillverkas med långt mindre belastning av miljön än dagens plastmaterial.

13 miljarder ton plast är på väg ut i naturen

Under de senaste 50 åren har mänskligheten producerat mer än sex miljarder ton plastavfall. Därav har bara nio procent återanvänts, medan tolv procent har bränts och hela 79 procent har hamnat i depåer eller i naturen. Om jordens överkonsumtion av plast inte får en lösning, kommer det år 2050 att ha ansamlats 13 miljarder ton plast i naturen.

En av de bästa lösningarna på problemet är att utveckla alternativa material som kan ersätta plast på ett hållbart sätt.

Biologiprofessorn Stephen Mayfield, en av huvudpersonerna bakom uppfinningen, sammanfattar målet klart och koncist: "Ett materials livslängd bör motsvara produktens livslängd. Vi behöver inte använda ett material som håller i 500 år till en produkt som du bara använder i ett år eller två."