Plaståtervinning

Fem myter om avfall: ”Återvinning lönar sig inte”

Hamnar vårt giftiga avfall i tredje världen? Lönar det sig att återvinna avfall? Vetenskapen har svaret.

Hamnar vårt giftiga avfall i tredje världen? Lönar det sig att återvinna avfall? Vetenskapen har svaret.

Shutterstock

”Kvaliteten försämras vid återvinning”

Plastsortering

Aluminium och järn kan återvinnas nästan helt, eftersom metallerna kan sorteras ut exakt utifrån deras densitet eller smältpunkt.

© Shutterstock

Dom: Delvis sant

Hur enkelt det är att återvinna material skiljer sig mycket åt.

Grundämnen som aluminium och järn kan sorteras exakt utifrån deras densitet eller smältpunkt, vilket gör att det går att återvinna nästan 100 procent.

Tre fjärdedelar av allt aluminium som har producerats genom tiderna används exempelvis fortfarande. Inte heller glas förlorar i kvalitet vid återvinning.

Med andra typer av avfall är det svårt att undvika så kallad nedcykling, där kvaliteten blir sämre för varje gång materialet återanvänds.

Det gäller bland annat papper, vars kvalitet bedöms utifrån pappersfibrernas längd, som vid återvinning blir kortare, tunnare och mindre styva.

Efter i genomsnitt sju gångers återvinning kan fibrerna bara användas till kartong.

”Farligt avfall hamnar i fattiga länder”

Avfall från fartyg

Avfall från rika delar av världen, bland annat uttjänta fartyg, hamnar i många fall i världens fattigaste länder. I Bangladesh täcker gamla fartygsdelar cirka 20 procent av landets stålbehov.

© Shutterstock

Dom: Delvis sant

Den internationella handeln med avfall är en miljardaffär. Vanligen går transporterna från rikare till fattigare länder och stora mängder miljöskadligt, farligt eller giftigt avfall från väst hamnar på soptippar i östra Asien eller Afrika.

År 2018 sa Kina stopp och vägrade ta emot bland annat plastavfall om det inte var sorterat till minst 99,5 procents renhet och därmed verkligen lämpade sig för återvinning.

Från år 2021 har även nya internationella avtal begränsat rika länders möjligheter att exportera avfall till fattigare länder.

Handeln med visst avfall, däribland uttjänta fartyg, är dock fortfarande ekonomiskt lönsamt för mottagarländerna.

Arbetet med att montera isär fartygen kan emellertid vara livsfarligt.

Många fartyg monteras isär i Bangladesh och Indien, där de täcker 20 respektive 10 procent av ländernas stålbehov.

”Återvinning lönar sig inte”

Gruva

För att utvinna litium ur malm krävs enorma mängder vatten, som pumpas upp ur marken. Gruvdriften sänker grundvattennivån och leder till ökad ökenbildning.

© Shutterstock

Dom: Falskt

Återvinning av avfall är i många fall lönsam.

Det gäller i hög grad återvinning av metaller, som är enkla att sortera och förädla. Aluminium toppar listan: Återvinningsprocessen kräver bara fem procent av den energi som behövs för att utvinna nytt aluminium.

Även miljön tjänar på återvinning. Beräkningar visar exempelvis att om USA skulle öka sin återvinning av glas från 33 till 50 procent, så skulle det i koldioxidutsläpp motsvara att 300 000 bensinbilar försvann från vägarna.

Syftet med återvinning kan också vara att låta knapphändiga resurser av exempelvis sällsynta jordartsmetaller som neodym och praseodym ligga kvar i marken åt framtida generationer. Sällsynta jordartsmetaller är bland annat viktiga beståndsdelar i halvledare, som används i all digital teknik.

Återvinning kan även minska mängden förorenande eller resurskrävande gruvdrift.

Utvinning av metallen litium, till de litiumjonbatterier som används i praktiskt taget alla datorer, telefoner och elbilar, är till exempel en oerhört vattenkrävande industri.

”Avfall används bäst till grön energi”

Planteringsspade med jord

Biokol, som består av över 65 procent kol, kan användas som jordförbättringsmedel. Det binder även stora mängder koldioxid som annars hade nått atmosfären.

© Shutterstock

Dom: Huvudsakligen falskt

De allra flesta typer av hushållsavfall lämpar sig bättre till nyproduktion än till att producera energi.

Cirka 90 procent av vårt torra avfall, bland annat glas, metall, papper och plast, kan återanvändas om det sorteras och hanteras korrekt.

Fuktigt avfall, exempelvis matavfall, kan dock med fördel användas till energiproduktion, till exempel biogas. Tolv kilo fuktigt avfall friger ungefär lika mycket energi som en liter råolja.

Med hjälp av tekniken hydrotermisk förvätskning kan man på bara några minuter få fram bränslen som i naturen bildas först efter miljontals år.

© Ken Ikeda Madsen

1. Avfall värms upp

Fuktigt organiskt material, till exempel kloakslam eller matavfall, värms till 350 grader och utsätts under några minuter för 250 gånger högre tryck än vid markytan. Vatten, gas och torrsubstans sorteras bort.

© Ken Ikeda Madsen

2. Väte renar råolja

Substansen behandlas med väte, som ingår föreningar med överskjutande syre, kväve och svavel, som sedan sorteras bort. Resultatet är en råolja som är nästan likadan som naturlig råolja.

© Ken Ikeda Madsen

3. Värme sorterar bränslen

Råoljan värms och avger olika ämnen vid olika temperaturer. Bensin sorteras bort vid 65 grader, jetbränsle vid 200 grader och diesel och eldningsolja vid 290 grader.

Processen pyrolys kan användas till nästan alla material som innehåller organiska föreningar, till och med gummi i gamla bildäck.

Före pyrolysen torkas och pulvriseras avfallet, som därefter kortvarigt utsätts för mellan 400 och 800 graders värme.

Resultatet är dels biogas och bioolja, dels ett svart pulver som kallas biokol, som består av över 65 procent kol.

Biokol kan spridas ut på marken, där det fungerar som jordförbättringsmedel. De förkolnade bioresterna binder även stora mängder koldioxid, som annars hade nått atmosfären. Cirka tolv procent av våra årliga koldioxidutsläpp kan neutraliseras med hjälp av biokol.

”Det är svårt att sortera plast”

Mikroplast

Mikroplast är små, små bitar plast som understiger fem millimeters storlek. Den mesta mikroplasten är dock så liten att den inte syns med blotta ögat.

© Shutterstock

Dom: Sant

Plast är en av de svåraste avfallstyperna att sortera. Därför har bara nio procent av all plast som tillverkats kunnat återanvändas.

Av de återstående 91 procenten har tolv procent förbränts, medan 79 procent har hamnat på soptippar eller i naturen, där plasten bryts ner till allt mindre partiklar och slutar som mikroplast.

Ju mindre bitarna är, desto större problem orsakar de. De letar sig nämligen in i de djur som befinner sig nederst i näringspyramiden.

Ingenjörer har skapat en robot som kan sortera avfall med hjälp av värmestrålning och tryckluft.

Plaståtervinning
© Ken Ikeda Madsen

1. Plast bryts ner

Osorterat plastavfall från konsumenter bryts ner till mindre bitar av ungefär samma storlek. Därefter sprids avfallet ut på ett löpande band som rör sig i cirka tio kilometer i timmen.

Plaståtervinning
© Ken Ikeda Madsen

2. Avfallet bestrålas

Plasten bestrålas med nära infraröd värmestrålning. Beroende på vilken typ av plast det rör sig om bryts strålningen på olika sätt, vilket gör att maskinen kan skilja ut de olika plasttyperna.

Plaståtervinning
© Ken Ikeda Madsen

3. Pistoler skjuter med tryckluft

Information om de olika typerna av plast vidarebefordras till ett antal tryckluftspistoler i slutet av det löpande bandet. Pistolerna skjuter på plastbitarna, så att de sorteras utifrån vilken typ de tillhör, till exempel PP, PS eller ABS.

Efter hand som djuren äts av större djur ansamlas plasten i allt högre koncentrationer, även i den mat vi människor äter. I mars 2022 meddelade forskare att de nu för första gången har hittat mikroplast i mänsklig lungvävnad.

Utmaningen med plast är att den finns i sju huvudtyper med olika kemiska sammansättningar. Dryckesflaskor tillverkas exempelvis i många fall av polyetylentereftalat, medan plastpåsar tillverkas av polypropylen.

Samtliga typer – och alla olika färger – måste separeras innan plasten kan omvandlas till det granulat som utgör grunden för nya produkter.